Humanitär katastrof hotar vid gränsen

Belarus måste hjälpa de migranter och flyktingar som sitter fast vid gränsen mot Polen och Litauen. Kraven kommer från både EU och FN. –Det kan bli en humanitär katastrof, varnar utrikesminister Ann Linde.

Tusentals migranter befinner sig vid gränsen mellan Belarus och Polen. Omständigheterna är svåra, flera migranter har mist livet enligt hjälporganisationer.

Tusentals migranter befinner sig vid gränsen mellan Belarus och Polen. Omständigheterna är svåra, flera migranter har mist livet enligt hjälporganisationer.

Foto: Oksana Manchuk/AP/TT

Europa2021-11-15 08:55

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko och Tysklands Angela Merkel talade i telefon i en timme på måndagseftermiddagen. Merkel hade inför samtalet krävt att Belarus släpper fram humanitär hjälp till migranterna som fastnat vid Polens gräns.

Uppgifterna kommer från Belarus statliga medier och samtalet var det första som Lukasjenko har haft med en västledare sedan regimen slagit ned nästan alla oppositionella yttringar efter valet augusti 2020.

Merkels talesperson Steffen Seibert bekräftade samtalet.

"Fullständigt oacceptabelt"

EU:s utrikeschef Josep Borrell tog också upp hjälpbehovet i ett samtal med Belarus utrikesminister Vladimir Makej i söndags.

– Jag sade till honom att situationen är fullständigt oacceptabel och att humanitär hjälp måste ges, säger Borrell i samband med måndagens möte med EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel.

Liknande krav hörs från Sveriges utrikesminister Ann Linde.

– De här stackars flyktingarna måste få hjälp med filtar, madrasser, mat, dryck och så vidare. Det kan bli en humanitär katastrof. Redan är det förfärligt för många av dessa som har lurats dit, säger Linde i Bryssel.

Hjälpas tillbaka?

Utrikesministern diskuterade läget i söndags med Filippo Grandi, chef för FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Enligt Linde är man överens om att migranterna behöver "hjälpas tillbaka till sina länder".

– Filippo Grandi är väldigt tydlig (till migranterna): ni har inget alternativ att komma in i EU. Ert alternativ är att om ni är skyddsbehövande, vilket ju många inte är, då kan ni söka asyl i Belarus och annars behöver ni åka tillbaka till era hemländer, säger Linde.

Hennes litauiske kollega Gabrielius Landsbergis är redo att hjälpa till.

– Om vi kan ordna en säker transport så är Litauens regering redo att ordna tekniskt stöd för att se till att folk kan åka hem, säger Landsbergis i Bryssel.

Börjar bygga barriär

Polen meddelar för sin del att bygget av en gränsmur mot Belarus kommer att inledas i december och pågå i tre skift, dygnet runt, för att vara klart under första halvan av 2022.

Inifrån Belarus varslar under tiden president Aleksandr Lukasjenko för att landet på eget bevåg ska börja transportera migranterna vidare, om inte Polen öppnar en "humanitär korridor" till Västeuropa.

– Vi skickar dem till München med våra egna plan, om det så behövs, säger Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta.

Hämtas till Irak?

Irak planerar att hämta sina medborgare som fastnat vid gränsen. På torsdag ska ett flygplan hämta de som vill återvända, meddelar regeringen. Enligt irakiska myndigheter rör det sig om 571 medborgare, rapporterar AP.

Den regelbundna flygtrafiken mellan Bagdad och Minsk avbröts i augusti, men många migranter har ändå kunnat ta sig till Belarus genom att först åka till andra länder, som Turkiet, Qatar, Förenade Arabemiraten och Egypten, enligt en talesperson för Iraks utrikesdepartement.

Tusentals migranter och flyktingar befinner sig vid gränsen mellan Belarus och Polen i hopp om att ta sig in i EU. Polen har utlyst undantagstillstånd vid gränsen och skickat dit omkring 15 000 soldater.

EU ser det inträffade som en hybridattack från belarusisk sida, som hämnd för kritiken mot Belarus brutala agerande mot den egna oppositionen.

Frontex inte där

Samtidigt har även Polen fått kritik för att inte släppa fram EU:s gränsbyrå Frontex till migranterna och flyktingarna i gränsområdet.

– EU hade ju helst velat att Polen hade tackat ja till att ta hjälp och stöd från Frontex och vi är noga med att man måste följa internationell rätt. Samtidigt är det så att hela ansvaret för den här situationen ligger på Belarus och det är de som ska ta det här ansvaret, säger Ann Linde i Bryssel.

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett regeringsmöte i Minsk den 11 november.
Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett regeringsmöte i Minsk den 11 november.
Fakta: EU och Belarus

Belarus leds sedan 1994 av den tidigare kolchoschefen Aleksandr Lukasjenko (född 1954). Hans alltmer auktoritära styre har gett honom öknamnet "Europas siste diktator" och lett till omfattande sanktioner från bland annat EU – inte minst efter landets hårda nedtryckande av demonstrationer efter det senaste presidentvalet, i augusti 2020.

Mängder av belarusiska oppositionspolitiker, människorättsaktivister och journalister har det senaste året tvingats i landsflykt eller fängslats, ofta under mycket hårda förhållanden.

EU har infört visumförbud och frysning av eventuella tillgångar för en stor mängd belarusiska ledare, tjänstemän och företag. Handelssanktioner har även införts mot tunga belarusiska exportbranscher och även mot det statliga flygbolaget Belavia.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!