Så sent som för bara någon dryg månad sedan frågade sig många om Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skulle kunna sitta kvar på sin post.
Avgångskraven haglade tätt efter uppgifter om att Johnson och hans stab – i strid med då gällande regler – haft fester och kalas när pandemin härjade som värst 2020 och 2021.
Men den 24 februari blev dagordningen en annan.
– Han upplevde minskande popularitetssiffror och ett starkt ifrågasättande från både oppositionen och allmänheten. Det har i stora delar sjunkit undan i det att kriget har tagit över så påtagligt, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).
– Man skulle kunna säga att krigssituationen har gett förutsättningar för Johnson att agera.
Radikal omsvängning
I Tyskland hade förbundskanslern förvisso inga skandaler av den brittiska sorten att brottas med. Men Olaf Scholz fick likväl se sina opinionssiffror störtdyka när han tvekade inför att agera mot Ryssland i samband med att Putin mobiliserade vid den ukrainska gränsen.
Bristen på handling fick nyhetsmagasinet Der Speigel att beskriva honom som "närmast osynlig, ohörbar".
Detta förändrades dock snabbt när invasionen var ett faktum.
– Jag skulle säga att Tyskland har stått för den största politiska omsvängningen till följd av kriget. Här har man fattat mer drastiska beslut i meningen att man både stoppar Nordstream 2, höjer försvarsanslagen och dessutom lägger om den ekonomiska politiken och troligtvis även energipolitiken, säger Göran von Sydow.
Även Frankrikes president Emmanuel Macron har velat visa sig handlingskraftig i krigets spår och har fokuserat på att spela rollen som diplomaten med en stark tro på EU-samarbetet, enligt von Sydow.
– Jag tror att Macron ser det som att den här krisen bevisar en del saker som han har talat om, som att EU måste bli mer kapabelt att agera utrikespolitiskt, bygga upp ett starkare försvar och att man behöver mer av det som han kallar för självbestämmande och autonomi.
"En prövning"
Presidentens krispolitik verkar än så länge gå hem hos väljarna. Enligt en färsk opinionsmätning från Financial Times har hans popularitet ökat betydligt sedan kriget bröt ut och Macron ligger för närvarande långt före sina motståndare inför presidentvalets första runda i april.
Ledarna för Europas största ekonomier lär kunna räkna med fortsatt under en period framöver, anser von Sydow.
– Det här är ju en prövning för alla ledningar och det är inte osannolikt att det också blir en liten effekt av att man samlas kring ledarskapet i en akut kris.
Utmaningar väntar
Samtidigt, påpekar han, innebär krigssituationen utmaningar för EU:s och Storbritanniens ledare.
– På längre sikt vet vi inte hur det här kommer att utveckla sig. Det är bara att titta på vilka konsekvenser de här omsvängningarna får, exempelvis för energifrågan och den ekonomiska politiken.
Ett annat område som hamnat i blixtbelysning är migrationen när över tre miljoner ukrainare nu befinner sig på flykt från hemlandet. Här har Boris Johnson redan kritiserats på hemmaplan för att inte göra tillräckligt.
– Det är ytterligare ett tecken på att saker och ting har förändrats. En av de starkaste drivkrafterna bakom brexit var att minska antalet flyktingar till Storbritannien. Men i nuläget handlar kritiken om det motsatta.
Från EU:s håll beslutade man nyligen att ge skydd åt samtliga ukrainska medborgare som tar sig till unionen, något som för närvarande har ett brett stöd.
– Just nu finns det ett välkomnande, man försöker ställa upp för de ukrainska flyktingarna. Men hur det tar sig politiskt uttryck på sikt, det vet vi faktiskt ännu inte fullt ut, säger Göran von Sydow.