Ryssland och Belarus är fortsatt inte välkomna bland ledarna inom det som döpts till EPC – Europeiska politiska gemenskapen. Ändå finns det gott om konflikter att ta itu med när de närmare 50 stats- och regeringscheferna samlas i Granada på torsdagen för EPC:s tredje stora toppmöte sedan lanseringen i fjol.
Framför allt ligger fokus på Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Förhoppningen var att duon nu skulle träffas för första gången sedan en plötslig azerisk invasion nyligen krossat det etniskt armeniska självstyret i det omtvistade Nagorno-Karabach. Men Aliyev låter hälsa att han vägrar sitta ned öga mot öga med Pasjinjan, eftersom den azeriske ledaren tycker att hans land har behandlats orättvist av EU, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
"Oacceptabelt"
Från Azerbajdzjan meddelas att Aliyev över huvud taget inte åker till Spanien, vilket inte heller grannlandet Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gör.
Turkiska tidningen Cumhuriyet rapporterade inledningsvis att Erdogan blivit förkyld. Turkiske presidentrådgivaren Omar Celik hävdar dock att det i själva verket handlar om att presidenten behöver tid för att förbereda helgens extrainsatta partikongress.
Celik förklarar samtidigt att Azerbajdjzans Aliyev väljer att stanna hemma eftersom Erdogan inte bjudits in att delta i medlingssamtalen mellan Armenien och Azerbajdjzan.
– Frankrike kommer att närvara men vår president får inte vara med vid bordet? Naturligtvis är det oacceptabelt för Aliyev och Azerbajdzjan, säger Celik enligt nyhetsbyrån AP.
Erkänna gränser?
Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och EU:s rådsordförande Charles Michel var annars inställda på att medla i Granada.
– Vi får se om vi kan göra några framsteg, exempelvis i att få dem att garantera ömsesidigt erkännande av varandras självständiga territorier. Det är extra viktigt för Armenien, betonar en EU-källa på en genomgång i Bryssel inför mötet.
Parallellt väntas nya framstötar om ytterligare europeiskt stöd till Armenien, både för att hantera den stora mängd flyktingar som anlänt från Nagorno-Karabach, men också för att knyta landet närmare väst – exempelvis genom framtida visumlättnader.
Armenien har genom åren varit såväl militärt som ekonomiskt närstående Ryssland. Den nära relationen har fått många EU-länder att avvakta med sitt stöd till Armenien.
– Armenien måste för egen del bestämma vad de ska göra med sitt medlemskap i (den ryskdominerade militäralliansen) CSTO och (likaledes ryssdominerade) Eurasiska ekonomiska unionen. Vi måste vara lyhörda, säger EU-källan i Bryssel.
