På onsdagen röstade Finlands riksdag med en klar majoritet för att godkänna landets Natomedlemskap. Det innebär att landet är ytterligare ett steg närmare att bli en fullvärdig medlem i Nato.

Från början lät makthavarna i såväl Finland som Sverige förstå att det var viktigt att länderna går hand i hand in i Nato. Men Finlands riksdagsbeslut möjliggör nu att Finland kan komma att gå före in i alliansen – allt beror på Turkiet och Ungern.

Veera Roti från Esbo i södra Finland säger att det viktigaste är att Finland kommer med i Nato – med eller utan Sverige.

– Vi är trots allt här i mitten. Men jag vet inte hur det här skulle påverka Sveriges säkerhet, säger hon.

En mindre undersökning från februari, utförd av Ilta-Sanomat, visade också att majoriteten av finländarna är villiga att gå med i Nato utan Sverige.

Skrämmande beslut

Efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har Roti ansett att Finland måste gå med i försvarsalliansen, men säger att hon – liksom många andra finländare – tidigare tyckt att ett medlemskap känts skrämmande eftersom det skulle signalera till Ryssland att Finland väljer sida.

Ruut Saarinen, även hon från Esbo, har tudelade åsikter kring Natoanslutningen.

– Å ena sidan ser jag de goda sidorna, men å andra sidan ser jag också möjliga hot som medlemskapet tillför, säger Saarinen och framhåller att hon litar på att beslutsfattarna har fattat ett grundat beslut.

Turkiets och Ungerns fel

Saarinen säger att hon inte har följt hela processen nitiskt, men tycker att det krävs en riktigt bra orsak från finländskt håll för att bryta överenskommelsen med Sverige.

– Hade det varit andra vägen, att Finland av någon orsak försinkats, skulle vi säkert känna samma slags panik här som man nu känner i Sverige.

Markku Kiema, bosatt i Helsingfors, tycker inte heller att det är speciellt bra att Sverige kan hamna på efterkälken.

– Det är en dålig sak. Men det är mer eller mindre Turkiets och Ungerns fel. Vi vill bli medlemmar tillsammans med Sverige, det skulle vara säkrast, säger han och fortsätter:

– För Finlands säkerhet som helhet är det ändå viktigast att vi har Nato i ryggen om det skulle hända något, och riskerna är ganska många.

Dumt att bränna koranen

Kiema tycker att anslutningen skulle ha kunnat gå snabbare, och skyller förseningen främst på Turkiet och Ungern. Men samtidigt har inte allt varit problemfritt i Sverige heller, anser han och syftar på exempelvis koranbränningen utanför Turkiets ambassad.

– Det var dumt, riktigt dumt. Vi har ett riktigt bra exempel ur historien från Danmark då man ritade Mohammed med en bomb. Vi får komma ihåg vad allt som hände efter det.

Ruut Saarinen säger i sin tur att hon är glad att ansökningsprocessen dragit ut på tiden.

– Vi har tänkt så länge på att ansöka och varit av den åsikten att man inte ska göra det. Plötsligt var man av åsikten att man ska avhandla saken omedelbart. Förhastar vi oss för mycket? Därför är det bra att vi nu fick lite tid att tänka när processen har dragit ut på tiden.

President Sauil Niinistö måste ännu godkänna riksdagens beslut. Innan Finland kan bli fullvärdig medlem i Nato måste även Turkiet och Ungern ratificera medlemskapet.