Finlands president Sauli Niinistö och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott beslutar om att ansöka om Natomedlemskap under de två första veckorna i maj, eventuellt redan tidigare, enligt Iltalehtis källor.
Ett viktigt steg i processen tas den 14 april då regeringen lägger fram en säkerhetspolitisk tilläggsrapport. Den kommer dock inte tydligt att redogöra för regeringens ståndpunkt i Natofrågan. Enligt statsminister Sanna Marin kommer regeringen att ta ställning först under den politiska behandlingen av rapporten.
Av det korta tillägget framgår dock att statsledningen har fattat beslut om en Natoansökan, skriver Iltalehti. Efter påsk börjar riksdagsutskotten behandla tillägget.
Statsminister Magdalena Andersson (S) fick på en pressträff i Stockholm frågan om vad uppgifterna betyder för Sverige.
– Vi har en diskussion med samtliga partier i det svenska parlamentet för att göra en ny analys av säkerhetsläget för Sverige just nu, för att hitta vilken som är den bästa vägen framåt för Sverige. Vi har förstås nära kontakt med Finland och deras process. Vi har ett nära samarbete på många plan, inklusive försvarsområdet, svarade hon.
Snabb hantering?
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är fortsatt noga med att betona att Nato respekterar vad som än beslutas. Men ansökan kan behandlas snabbt.
– Sverige och Finland uppfyller villkoren. Vi har övat med Sverige och Finland i månader och år. Vi vet att det svenska och det finländska försvaret uppfyller Natos krav och kan agera tillsammans så därför kommer det här att vara ett politiskt beslut som kan tas snabbt, säger Stoltenberg på en pressträff med TT och andra nordiska journalister i Bryssel.
– Perioden från att man söker till att man får ett politiskt beslut kan vara väldigt kort. Efter det kan det ta lite tid, några månader, för att få till stånd en ratificering i de nationella parlamenten.
"Välkomna"
Stoltenberg har öppnat för att Natoländerna kan ge någon form av säkerhetsgarantier under ansökningstiden, utan att vilja gå in på några detaljer. Han är övertygad om att Natoländerna inte kommer att säga nej till medlemskap.
– Det som sägs i Natos huvudstäder om att Sverige och Finland skulle bli välkomna om de sökte är ju ett uttryck för att fördelarna anses större än nackdelarna, säger Natochefen.
Stoltenberg ser det inte som nödvändigt att Sverige och Finland söker tillsammans.
– Det är upp till Finland och Sverige att avgöra om de vill söka och om de i så fall vill söka tillsammans, vid samma tid eller en i taget eller inte. För Nato är det extra viktigt att få ut budskapet att vi respekterar det beslut som Sverige och Finland kommer att ta – för det är exakt vad Ryssland inte gör. De försöker skrämma, påverka och hota alla länder som har ansökt om medlemskap de senaste årtiondena, säger Stoltenberg.
"Ändrar ingenting"
Han ser heller inget hinder i om länderna väljer olika vägar.
– Om till exempel Finland söker och inte Sverige så ändrar det ju ingenting för Natos förhållande till Sverige. Vi kommer fortsatt att ha Sverige som en nära partner som vi jobbar nära med. Men då kommer ju fortsatt Sverige inte att omfattas av de kollektiva säkerhetsgarantierna som gäller för Natoländer. Men det är ju som i dag, så det är ingen skillnad, säger Stoltenberg i Bryssel.
I Sverige ska regeringen i slutet av maj få en rapport där alla åtta riksdagspartier bedömer frågan om en Natoansökan.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterar i en intervju med Sky News Sveriges och Finlands närmande till Nato.
– Då skulle vi behöva balansera om situationen. Vi skulle behöva göra vår västra flank mer och mer sofistikerad för att försäkra vår säkerhet, säger han.