En enkel majoritet räckte för att godkänna anslutningen och nu har riksdagen alltså gett sitt ja till ett Natomedlemskap.
Rösterna föll 184 mot 7. En ledamot röstade blankt och 7 var frånvarande.
Riikka Purra, ordförande för oppositionspartiet Sannfinländarna, säger att beslutet sänder en tydlig signal om en enhällig riksdag. Riksdagen ville slutföra sin del av processen innan Finland går till riksdagsval i april.
– Man ville sköta det här i den nuvarande riksdagen. Nu är saken inte längre i våra händer, utan i Turkiets och Ungerns. Det var den signal som riksdagen ville sända, säger Purra till TT efter omröstningen.
Vill fortsätta med Sverige
Purra säger ändå att Finland vill fortsätta resan in i Nato tillsammans med Sverige.
– Det är Finlands topprioritet att vi fortsätter Natovägen tillsammans. Det här betänkandet och dess godkännande påverkar inte det.
Skulle Ungern och Turkiet ratificera Finland före Sverige är det för Sveriges del bättre att åtminstone Finland är ett fullvärdigt medlemsland, enligt Purra.
– Både geopolitiskt och geografiskt har Finland alltid skyddat och skyddar Sverige. Finlands medlemskap i försvarsalliansen tillför säkerhet såväl till Norden som Sverige, säger hon och framhåller att det här är plan B.
Lite närmare mållinjen
Riksdagens beslut är enormt historiskt, enligt Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP.
– Vi har tagit små steg hela tiden. Varje skede har fört oss lite närmare. För riksdagens del är det här det sista vi gör åt den här saken. Nu ligger det inte längre i våra händer, sade han till TT strax innan omröstningen ägde rum.
Peter Östman, ledamot för Kristdemokraterna, är inne på samma spår.
– Vi kom i mål med ett långsiktigt projekt som egentligen har varit väl underbyggt ända sedan 1994 när Finland gick med i Nato via kompanjonskapsavtalet. Jag skulle ge ett tack till tidigare politiker som har kunnat se längre in i framtiden, säger han.
Vidare säger Östman att han är glad för att Finlands riksdag kunde hitta konsensusanda när det säkerhetspolitiska läget förändrades drastiskt.
Precis som Purra konstaterar både Östman och Adlercreutz att det fortfarande finns en vilja att fortsätta gå hand i hand med Sverige.
– Jag tycker inte att det är en tanke som vi på något sätt ska lämna. Finland sköter nu sitt och för vår lagstiftning i mål och vi hoppas att Sverige för sin lagstiftning i mål. Sedan försöker vi tillsammans med Nato att agera på det sättet att ratificeringarna är samtidiga så att vi samtidigt kan gå med i Nato, säger Adlercreutz.
– Vi har förstått att den här lagstiftningsprocessen kommer ta kortare tid i anspråk i Sverige. Vi hoppas att inom en vecka eller två har Sverige också klubbat igenom beslutet, säger Östman.
Signal till Turkiet och Ungern
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) tvivlar inte på att även nästa riksdag kommer att stödja Natomedlemskapet, men det här omröstningen sänder en signal till både Turkiet och Ungern att Finland har avklarat sin del – nu är det deras sak att ratificera.
– Jag tror att det är mycket viktigt att Finland beslutade att avhandla den här processen innan riksdagsvalet så att riksdagen som fattat besluten om medlemskap det senaste året också röstar om den lagliga grunden, säger han.
I tisdags hölls en avslutande debatt i riksdagen. Om ingen hade motsatt sig betänkandet hade riksdagen kunnat klubba igenom det omedelbart. Men så blev det inte — Markus Mustajärvi (Vänsterförbundet) föreslog ett avslag på att godkänna Natoavtalet i nuvarande form. Han fick även stöd av partikamraten Johannes Yrttiaho.
Nu när riksdagen godkänt Natoanslutningen måste president Sauli Niinistö stadfästa lagarna. Men det är först efter att även Turkiet och Ungern ratificerat Finlands medlemskap som landet kan bli en fullvärdig medlem av försvarsalliansen.
