Ända sedan det kalla krigets början efter andra världskriget har Finland haft en speciell relation till den stora grannen i öst. Finland har historiskt varit neutralt, haft rollen av medlare mellan västmakterna och dåvarande Sovjetunionen, och länderna har haft ett flitigt handelsutbyte.
– Finland befann sig någonstans mittemellan dessa två världar. Medan Finland behöll sin neutrala status försåg det Sovjetunionen med varor från väst, och Sovjet försåg Finland med olja och energi, säger Vladimir Gelman på Alexanderinstitutet på Helsingfors universitet.
Enligt Thomas Karv, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige och doktor från Åbo Akademi, var Finland neutralt bara på papperet.
– Finland blev motvilligt en del av den sovjetiska intressesfären efter andra världskriget och förblev så under hela kalla kriget. Detta bidrog till att möjligheterna att bedriva en självständig utrikespolitik kraftigt begränsades. Det var dock ett nödvändigt ont för att garantera fortsatt självständighet, säger han.
Krim en väckarklocka
När Sovjetunionen föll samman i början av 1990-talet orienterade sig Finland mot väst och anslöt sig till EU. Samtidigt behöll man sin alliansfrihet, och opinionen emot ett Nato-medlemskap var fortsatt stark.
– Sedan dess har vi lyckats bibehålla, om inte vänskapliga relationer, så en saklig relation mellan två stater. Vi har åtminstone haft mycket goda handelsrelationer, och det har fungerat relativt friktionsfritt ända fram tills den senaste tidens händelser, säger Thomas Karv.
När Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt började opinionen svänga, även om en tydlig majoritet fortfarande var emot Natomedlemskap.
– Annekteringen av Krim visade att Ryssland är berett att vidta militära åtgärder för att uppnå sina mål, och inte ser nationella gränser som heliga. Det var en väckarklocka som inledde någon form av process som har eskalerat de tre senaste månaderna.
Parallell till vinterkriget
När Ryssland inledde ett fullskaligt krig mot Ukraina den 24 februari i år ändrades allt snabbt. I april sammanfattade statsminister Sanna Marin läget med att Ryssland "inte är den granne vi trodde".
– I Finland såg man en klar parallell mellan invasionen av Ukraina och Sovjetunionens agerande vid vinterkriget 1939, säger Vladimir Gelman.
Nu är över 60 procent av finländarna för ett medlemskap i Nato, och landet kommer att fatta ett snabbt beslut om eventuellt medlemskap i försvarsalliansen. En rapport från regeringen tyder mellan raderna på att det blir en ansökan.
Thomas Karv talar om rädsla som väckts av grannens aggression.
– Krigsåren 1939–1944 finns alltid i färskt minne och är en del av vår historia. Vi vet att vi alltid kommer att behöva förhålla oss till Ryssland och ryska intressen. Grundprincipen i Finlands utrikespolitik har alltid varit att bibehålla någon form av saklig relation till Ryssland men samtidigt har vi behållit vår försvarskapacitet, ifall utvecklingen igen börjar gå i fel riktning.
För Ryssland har både EU:s sanktioner samt att man stöder Ukraina med vapen kommit som en genuin överraskning, tror han. Likaså att Finland och Sverige på bara några månader svängt från att vara helt emot Nato-medlemskap till att öppna för en ansökan.
– Jag tror inte Ryssland på långa vägar kunde föreställa sig det här. De är helt klart tagna på sängen och vet inte vilken typ av åtgärder de behöver vidta för att svara på den här utvecklingen.
Framtiden osäker
Ryssland kommer "vidta åtgärder" om Finland och Sverige går med i försvarsalliansen Nato, hotar den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev. Den närmaste framtiden ser orolig ut, med troliga cyberattacker eller andra fientliga handlingar från rysk sida, konstaterar Thomas Karv.
– Finland kommer förvandlas från en "normal" granne till att vara en fiende. Vi kommer ur ryskt perspektiv att styras från Washington, det kommer förändra allt för hur de ser på Finland.
Samtidigt kommer Finland att vilja ha någon form av saklig relation till Ryssland framöver, påpekar han.
– Frågan är om Ryssland kommer att vilja det? Jag tror att vi i Finland kommer att få vänja oss vid en ny typ av relation till Ryssland.
Också Vladimir Gelman betonar att det geografiska läget är oförändrat, även om Ryssland kommer att betrakta Finland som en fientlig stat framöver. Länderna delar på 1 340 kilometer gemensam gräns, mest genom ödemarker och skogar.
– Trots Nato-frågan och sanktioner, är det många gemensamma frågor så som miljö, transporter och handel som man behöver kommunicera kring, säger han.