Wisa Woodsat kommer knappast att bli ihågkommen för sin storlek. Med ynka tio gånger tio gånger tio centimeter klassas den som en nanosatellit. Det som är speciellt är att utsidan är gjord av plywood, med undantag för aluminiumhörn och en selfiepinne i metall.
Bakom idén står rymdjournalisten Jari Mäkinen, som funderade över varför materialet inte används i rymden. Efter ett lyckat experiment till stratosfären med en väderballong, blickade han högre upp och sökte rätt på samarbetspartners.
Solen förmörkar träet
Experterna är nyfikna på vad som händer med träet i rymden. Antagligen kommer det att bli mörkare när de ofiltrerade UV-strålarna från solen träffar panelerna.
– Grundmaterialet för plywood är björk och vi använder i princip samma sort som man kan hitta i en byggvaruhus eller som används i möbler, säger Samuli Nyman, chefstekniker vid Woodsat, till europeiska rymdstyrelsen ESA:s sajt.
Men satellitens plywood har behandlats i en värmevakuumkammare för att torka materialet och därefter har man lagt till ett tunt lager aluminiumoxid för att förhindra att träet ångar i rymden.
Tre experiment
Materialexperten Michelle Johnson vid Lockheed Martin Space, tror att plywood kan ha en framtid även utanför jorden.
– Det kan bli ett jättebra lågkostnadsalternativ till traditionella material och det är absolut möjligt efter rätt tester och modifieringar, säger hon till amerikanska NPR.
Woodsat ska skjutas upp i år, och förutom träet i sig så bär nanosatelliten även med sig utrustning för experiment. En trycksensor, en LED-skärm som får sin energiförsörjning från en speciell 3D-utskriven plastfilm och ett verktyg som ska mäta om träytorna och elektroniken släpper ifrån sig några ämnen i rymden ska tryckas in i kuben.