I Sverige bor ungefär 110 000 röstberättigade finländare, men få av dem brukar rösta i finländska val. När Pekka Haavisto för tredje gången ställer upp i presidentvalet är de ändå en viktig väljargrupp. Som utrikesminister har han hållit ett öga på Sverige, även på mindre förväntade frågor – som gängkriminaliteten.
– Några av grupperingarna arbetar internationellt, inklusive över den finsk-svenska gränsen, påpekar han för TT under ett besök i Stockholm.
När rapparen Einár mördades samlade Haavisto i sin roll som utrikesminister artister och personer som arbetar i utsatta områden för att diskutera om något liknande skulle kunna ske i Finland.
– Situationen har kanske inte varit så allvarlig än, men vi såg strömningar som skulle kunna leda till att kriminella gäng bildas. Jag tycker att vi borde vara mycket mer uppmärksamma på den här frågan och lära oss av Sverige.
Drev Natobeslut
Sverige är viktigt, men det är Finlands granne i öst som kräver mest uppmärksamhet. Nyligen fattade Finland det ovanliga beslutet att stänga gränsen mot Ryssland. Pekka Haavisto var utrikesminister under några exceptionellt händelserika år, och med om att driva igenom det finländska Natomedlemskapet. Att Ryssland på något sätt skulle markera sitt missnöje kom inte som en överraskning.
– Vi förväntade oss det här redan våren 2022 när vi uttalade vårt stöd för Ukraina och lämnade in vår Natoansökan, säger han.
– Vi hade bred majoritet för att stänga gränsen. Sett till de ryska reaktionerna tror vi att det här organiserats av Ryssland och kan enkelt stoppas av Ryssland. När vi gick med i Nato sade vi att vi vill bevara lugnet vid den finsk-ryska gränsen så länge det är upp till oss. Det är fortfarande vår ståndpunkt.
Frustrerad över blågul process
Att Sverige fortfarande står utanför Nato är en källa till frustration i Finland, berättar han. Det har allvarliga konsekvenser för säkerheten i Östersjön. Nordisk säkerhet och samarbete finns bland hans hjärtefrågor.
– Jag måste ofta påminna om hur lång kust mot Östersjön Sverige har, hur sårbart Gotland är, den ryska flygkränkningen mot Stockholm för några år sedan. Sverige är inte bara bakom oss utan också vid frontlinjen för säkerheten i Östersjön.
Att säkerhetsfrågorna blivit viktigare ser han som den stora skillnaden när han nu för tredje gången kandiderar i presidentvalet. Första gången 2012 var det en större personkult kring honom, med bland annat en "flashmob" på centralstationen i Helsingfors till stöd. Den här gången kan han luta sig mot erfarenheterna som utrikesminister.
– När jag träffar väljare är säkerhetsfrågorna något de ser väldigt allvarligt på. Jag var ju utrikesministern som ansvarade för att ta Finland till Nato och tror att det är bra att någon som varit involverad i den processen ställer upp.
– Det är förstås hård konkurrens. Det har sagts att vi nog aldrig tidigare har haft så många kandidater med så tung förankring i utrikespolitiken.
Bygger broar
Haavisto kandiderar inte för sitt parti De Gröna utan för en valmansförening, vilket innebär att det krävs 20 000 namnunderskrifter till stöd för kandidaturen. Vid sidan av säkerhetsfrågorna vill han fokusera på att ena landet i en tid av splittring och polarisering och då hjälper det att inte vara bunden till ett parti.
– Det är många människor som stöttar mig men samtidigt säger att de inte skulle rösta på De Gröna. Jag har rykte om mig att vara någon som systematiskt mött politiker och grupper från alla partier och alltid försökt bygga broar.
Finlands presidentval äger rum den 28 januari 2024, med en andra omgång den 11 februari om ingen kandidat får fler än hälften av rösterna i första rundan. Utöver Pekka Haavisto konkurrerar framför allt tidigare stats- och finansministern Alexander Stubb om att efterträda sittande statschefen Sauli Niinistö, som suttit två mandatperioder och därmed inte får ställa upp för omval.
