Niorna klarar sig sämst när det gäller skriven svenska, medan de är bättre på läsa. I ett test med 4 260 niondeklassare på 94 skolor hade 22 procent en svag nivå på hör- och läsförståelse och 55 procent en svag nivå när det gällde skriv- och muntliga uppgifter.
– Egentligen har inte kunskapsnivåerna ändrats så värst mycket, utan det är själva inställningen till svenskan som försämrats, säger Marita Härmälä som ledde NCU:s utvärdering, till Svenska Yle.
Eleverna, som fick fylla i en enkät i samband med testerna, är numera i genomsnitt negativa till svenskan, jämfört med neutrala år 2008.
Allt färre ser nyttan av att kunna svenska. NCU rekommenderar mindre grammatik och ordkunskap, och fler kortare skrivuppgifter. Intresset för svenskan kan också väckas med teatrar, musik och samarbete med svenskspråkiga skolor.
Om trenden fortsätter finns en risk att det i framtiden kan bli svårt för myndigheter och företag att erbjuda svensk information och tjänster på svenska, som tillsammans med finskan är officiella språk i Finland.
– Här tycker vi att det är studenthandledarnas roll att förklara för eleven att om du inte läser eller talar svenska så kan det stänga vissa dörrar för dig i framtiden, säger Härmälä till Yle.