Rysslands invasion av Ukraina innebär ett nytt säkerhetspolitiskt läge för Finland, enligt Sauli Niinistö.
– Utgångspunkten är att vi tittar på något annat än att fortsätta som vi har det, säger han i Financial Times intervjun.
Huvudalternativet till att gå med i Nato är ett fördjupat försvarssamarbete med USA och Sverige, anser han.
Risker med alla alternativ
Han ser säkerhetspolitiska fördelar med alla alternativ som just nu debatteras – men också risker.
– Jag förstår mycket väl att till exempel (ett medlemskap i) Nato kan se ut som att våra bekymmer är över. Men alla olika alternativ medför risker vi måste ta hänsyn till. För närvarande är den stora risken en eskalering av situationen i Europa, tillägger han.
I samband med att artikeln publicerades gick presidentens kansli och Niinistö själv ut på Twitter för att kommentera och förtydliga. Presidentkansliet trycker i sitt inlägg på att president Niinistö ser den generella risken för en eskalering i Europa som något annat än Finlands debatt om säkerhetspolitiska lösningar.
”Om det blir en eskalering skulle det ha stor påverkan på oss alla. Det är därför jag betonar risken för eskalering, utan att koppla det till Finlands agerande eller vårt beslutsfattande", skriver Niinistö.
62 procent för Nato
Intervjun med Financial Times ges sedan Niinistö i början av mars var i Washington, där han på ett möte med president Joe Biden diskuterade frågan om ett fördjupat försvarssamarbete.
I en färsk opinionsmätning gjord av public service-kanalen Yle sade 62 procent av de tillfrågade finländarna att de vill att landet ansluter sig till Nato, medan bara 16 procent var emot Nato-medlemskap.
Stödet för ett finländskt Natomedlemskap har historiskt legat betydligt lägre, kring 20 procent. Men det politiska landskapet har förändrats drastiskt sedan ryska styrkor inledde sin invasion av Ukraina – ett annat europeiskt land utanför Nato – den 24 februari.
Finlands regering förbereder just nu en säkerhetspolitisk vitbok, där frågan om Natomedlemskap analyseras. Frågan väntas tas upp av Finlands riksdag under våren.
Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen har tidigare under Ukrainakriget sagt att "just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap".
Om det finns majoritet i riksdagen
Frågan om ett medlemskap i Nato har blossat upp som en het fråga även i den svenska debatten i skuggan av Ukrainakriget.
Moderatledaren Ulf Kristersson höjde i veckan temperaturen i debatten genom att i en debattartikel i Dagens Nyheter skriva att "en regering som jag leder kommer att lämna in en Natoansökan, om det efter valet finns majoritet för medlemskap i riksdagen".
Statsminister Magdalena Andersson (S) har inför detta varnat för att en svensk Natoansökan skulle kunna destabilisera läget ytterligare, men har inte stängt dörren för att fortsätta diskussionen om Natomedlemskap.
När Financial Times frågar hur han ställer sig till den svenska statsministerns uttalande svarar Niinistö, som företräder det konservativa Samlingspartiet i Finland:
– Vi har ingen eskalering i denna region. Det är utgångspunkten. Jag skulle bara vilja säga att vi måste väldigt noga utvärdera alla faktorer som vi måste ta hänsyn till.