Den nya regeringen borde banta statsbudgeten med nio miljarder euro – sex miljarder under kommande fyra år och tre miljarder därpå följande mandatperiod. Det var siffrorna som finansministeriet målade upp i december.

Det liberalkonservativa Samlingspartiet (Saml) – som i början av valkampanjen tydligt ledde i opinionsundersökningarna – hoppade genast på tåget, säger professor emeritus Göran Djupsund vid Åbo Akademi.

– Saml tog prognosen rakt av som sin ram för valkampanjen och man sade att "om vi blir störst ska ekonomin anpassas med sex miljarder och vi ska använda det som en tröskelfråga vid regeringssondering", säger han.

För att få sitta med i en samlingspartistiskt ledd regering var även de andra partierna – inklusive de två andra största partierna Socialdemokraterna (SDP) och nationalistiska Sannfinländarna (Sannf) – tvungna att visa sig tuffa gällande anpassningsåtgärder och nedskärningar.

Det här tror Djupsund ledde till att frågan fick stort utrymme i valkampanjandet.

Ekonomi, arbetskraft och säkerhet

Hur partierna har sagt att de ska lösa den ekonomiska frågan har dock varierat. Saml siktar på nedskärningar medan de övriga talar om anpassningar, enligt Djupsund.

TT: Men kommer statsekonomin att fortsätta vara den stora frågan för den nya regeringen?

– Statsekonomin är en stor fråga för den framtida välfärdsstaten oberoende om man ser på den via de samlingspartistiska konkreta miljarderna, säger Djupsund.

Han tror att även arbetskraftsinvandringen kan förbli en aktuell fråga efter valet. Den ses som positiv av i stort sett alla partier förutom Sannf.

– Säkerhetsfrågor har egentligen inte alls figurerat under valet eftersom enigheten är så stor. De skiljer inte partierna nämnvärt mycket åt. Men det kommer ändå bli en fråga för nästa regering.

Regeringsbildningen

Men vad exakt som blir nästa regerings stora utmaning beror även på vilken regeringskonstellation som blir aktuell, enligt Djupsund. Även regeringsbildningen i sig blir en utmaning – oavsett vem som försöker bilda regering. Inför valet är det endast marginella skillnader mellan de tre största partierna, enligt opinionsmätningar.

Alla förutom Samlingspartiet har signalerat att man stängt dörren för Sannfinländarna. Sannf har enligt Djupsund försökt närma sig Saml genom den ekonomiska politiken. Men om partiet tar till nedskärningar betyder det att det sviker en stor del av sin väljarbas, eftersom många är beroende av socialt stöd.

I många av de stora frågorna ligger SDP och Saml inte långt ifrån varandra, vad gäller exempelvis inställningen till EU, klimatomställningen, nya gröna energilösningar och arbetskraftsinvandringen.

– I de tunga frågorna ligger till exempel Saml och Sannf jäkligt långt ifrån varandra, säger Djupsund.

Om Socialdemokraterna skulle försöka bilda regering har de inget annat val än att välja Saml, menar Djupsund – eftersom Centern, som ingår i den gamla regeringen, har varit tydligt med att man inte kommer att fortsätta i samma konstellation.

– På något plan tror jag att en rödblå eller blåröd regering (Saml och SDP, reds. anm.) skulle ha de bästa möjligheterna även om de har olika syn på hur ekonomin ska balanseras, säger Djupsund.