Den ukrainska flaggan vajar lojt i brisen på torget framför stadshuset i Villmanstrand. Staden hade under många år ett intensivt ekonomiskt och kulturellt utbyte med sina ryska grannar. Gränsen ligger bara 25 kilometer bort.

Men i höstas ändrades allt. Sedan Ryssland utökat sitt krig mot Ukraina beslutade Finlands regering att stänga gränsen för de många ryska turister som dagligen kom på besök över gränsen. Det har fått allvarliga konsekvenser, konstaterar Kimmo Jarva, när han tar emot TT på sitt kontor i stadshuset.

– Vi har räknat ut att vi förlorar en miljon euro (över elva miljoner kronor) varje dag i regionen. Dessutom har ungefär 1 000 arbetstillfällen inom servicesektorn gått förlorade, säger han.

"Tappat förtroendet"

När gränsbeslutet fattades var regionens tidigare så omfattande handel med Ryssland redan nedbantad på grund av covidpandemin. De skärpta visumreglerna, som infördes i september, blev ytterligare ett hårt ekonomiskt slag. Men bland Villmanstrandsborna är stödet för gränsstängningen starkt, enligt Jarva.

– Självklart visste vi att vi skulle förlora pengar, men invånarna här stod bakom beslutet. Det kändes fel att de ryska turisterna kunde komma hit och shoppa som om det inte pågick något krig och att de så enkelt kunde ta sig till Finland för att sedan eventuellt fortsätta till andra länder.

Päivi Pietiläinen, som ansvarar för Villmanstrands internationella relationer, minns hur det var när utbytet mellan de två grannländerna var betydligt livligare.

– Det tog bara 1,5 timmar med snabbtåget till S:t Petersburg. Många här åkte dit för att gå på balett, en hockeymatch – eller för att gå på en bra restaurang, berättar hon.

Päivi Pietiläinen arbetade och levde själv i den ryska miljonstaden under tio års tid.

– Men nu har jag helt tappat förtroendet för Ryssland. Jag är så besviken och vill aldrig mer åka dit, säger hon med eftertryck.

Tittade snett

I Villmanstrand bor också Finlands största ryskspråkiga minoritet, som består av över 3 000 rysktalande. För många av dem har livet förändrats radikalt, enligt Tanja Karppinen, som är ordförande för Villmanstrands finsk-ryska förening.

– När kriget började ändrades inställningen till den ryska minoriteten snabbt. Folk sade öppet att de inte gillade ryssarna. Många vill inte längre tala ryska öppet eftersom folk tittar snett på dem, säger hon.

På Tanja Karppinens kontor, en bit från stadshuset, står matrjosjka-dockor och samovarer uppradade i fönstret. Under många år hade föreningen ett intensivt program, men nu ligger alla aktiviteter på is, däribland den populära cykelturen mellan Villmanstrand och staden Viborg på den ryska sidan, enligt Karppinen.

– Det känns väldigt tråkigt. För många av de ryssar som bor här är situationen extremt jobbig. En del har brutit kontakten med släkten i Ryssland på grund av kriget, säger hon.

– Flera gånger i veckan får jag samtal från kvinnor som berättar att de har en man eller far som stödjer Putin, medan de själva motsätter sig kriget. Det enda jag kan göra är att lyssna på dem.

Geopolitiskt viktig position

När finländarna den 2 april går till valurnorna för att rösta i riksdagsvalet är det i egenskap av blivande medlemmar i Nato. När medlemskapet slutligen är på plats kommer Södra Karelen att utgöra försvarsalliansens sista utpost mot Ryssland. Kimmo Jarva efterlyser riktade insatser för regionen.

– Jag har flera gånger påpekat att vår geopolitiska position är väldigt viktig för hela Europa och att man därför måste ta hand om den här regionen. Unga människor som lever här måste kunna känna framtidstro och hitta arbete, säger han.

Att stödet för Ukraina är starkt i Villmanstrand märks inte bara av den blågula flaggan framför stadshuset. Under sommaren möttes de ryska turister, som då fortfarande kunde besöka staden, av den ukrainska nationalsången som strömmade ut över torget.

På frågan om närheten till Ryssland leder till oro för eventuella attacker, även i cyberform, från grannen i öst, svarar Kimmo Jarva diplomatiskt.

– Jag vill inte använda ordet rädd, men vi är redo. I den här regionen är vi väldigt pragmatiska. Jag tror att vi känner oss lugnare här än i övriga Finland, säger han.