Magdalena Anderssons uttalande under tisdagen har spridits utanför Sverige. Inte minst i Finland, som just nu analyserar vilka effekter en finländsk Natoansökan skulle få med hänsyn till Rysslands krig i Ukraina.

Sveriges statsminister håller fast vid sitt uttalande.

– Det är vad jag har sagt hela tiden. Min bedömning är att för svensk säkerhet är det bäst att vi i det här läget håller huvudet kallt och båda fötterna på jorden och har en långsiktig och förutsägbar säkerhetspolitisk linje, säger Andersson.

Hon understryker att det är Ryssland som destabiliserar läget.

– Det är Ryssland som har destabiliserat i vår region på grund av sin folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Sverige har naturligtvis rätt att själv välja sin säkerhetspolitiska linje.

Statsministern anser inte att hennes ståndpunkt ger Ryssland inflytande över Sveriges vägval. Sverige har visat självständighet under krisen genom ett historiskt beslut om att skicka vapen till Ukraina, framhåller hon.

"Det är inte syftet"

Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, säger till Hufvudstadsbladet att om Sverige anser att ett Natomedlemskap vore destabiliserande, då måste man anta att Sveriges regering också tycker att ett finländskt Natomedlemskap vore det. Magdalena Andersson fick frågan om hon inte genom sitt uttalande låser Finlands handlingsfrihet.

– Det är verkligen inte syftet, svarar hon.

– Varje land har rätt att välja sin egen säkerhetspolitiska linje, och det gäller självklart även Finland.

Andersson säger nu att man behöver diskutera "om det är bäst för Sveriges säkerhet att vara med i Nato". Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ville så sent som i januari inte öppna dörren för ett medlemskap och kallade högeroppositionens önskan en "experimentverksamhet".

Nu har statsministern haft möten med riksdagens andra partiledare och flera enskilda överläggningar med Moderatledaren Ulf Kristersson om säkerhetsläget, något hon "sätter stort värde vid".

Andersson gjorde också klart att Sverige kommer backa upp grannen i öst om landet skulle bli attackerat.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte förhåller sig passivt.

Reaktion i Finland

Finlands socialdemokratiska statsminister Sanna Marin höll en presskonferens i Helsingfors på onsdagen där mycket kretsade kring just Nato.

Hon fick frågan om Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk Nato-ansökan ytterligare skulle destabilisera den här delen av Europa just nu.

– Man ska bedöma situationen och konsekvenserna på bred front, och ett icke-beslut är också ett beslut med sina egna konsekvenser, säger Marin.

Hon tycker att det behövs en diskussion om Nato i de nordiska länderna.

– Det är viktigt att Finland och Sverige har den här diskussionen. Vi kommer att diskutera det här under våren.

Hon framhåller att det finns många viktiga debatter som måste äga rum nu och att Natodebatten är en av dem.

Sanna Marin vill inte spekulera kring utgången av diskussionen eller när den ska vara klar, och uppger att partierna i den finländska riksdagen måste få överlägga internt.

Skillnad: Putins hot

Moderatledaren Ulf Kristersson anser att Magdalena Anderssons uttalande "i praktiken underminerar den suveräna svenska rätten att själv bestämma över vår säkerhetspolitiska linje."

Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, menar dock att det finns risker för både Finland och Sverige att ansöka nu.

– Nato har utvidgats flera olika gånger förut. Inte vid något av de tillfällena har Ryssland direkt gjort någon motåtgärd. Skillnaden nu är att Putin uttalat hot om det skulle ske.