Bakslag för Macron som förlorar majoritet

Frankrikes president får fem svåra år framför sig. Hans koalition förlorar majoriteten i parlamentsvalet, medan ytterhögern går kraftigt framåt.
–Vi har nått vårt mål, att göra Emmanuel Macron till minoritetspresident, säger Nationell samlings partiledare Marine Le Pen.

Frankrikes president Emmanuel Macron lägger sin röst i Le Touquet i norra Frankrike.

Frankrikes president Emmanuel Macron lägger sin röst i Le Touquet i norra Frankrike.

Foto: Michel Spingler/AP/TT

Frankrike2022-06-19 08:06

Macrons koalition får preliminärt mellan 220 och 240 platser i nationalförsamlingen – långt från de 289 som krävs för egen majoritet – och resultatet efter söndagens parlamentsval var därmed ett rejält misslyckande för den återvalde presidenten.

Premiärminister Elisabeth Borne medger att resultatet är en besvikelse och kallar det "en fara för Frankrike". Men hon lovar också att alliansen ska försöka hitta en koalition.

– Vi börjar arbeta redan i morgon (måndag) för att hitta en majoritet, säger hon i fransk tv.

Jublande högernationalister

Desto mer jubel hördes från högerextrema Nationell samling och partiledaren Marine Le Pen, som gjorde sitt hittills bästa parlamentsval. Partiet väntas få mellan 80 och 90 platser i parlamentet.

– Vi har nått vårt mål, att göra Emmanuel Macron till minoritetspresident utan kontroll över makten, sade Le Pen på sin valvaka.

– Det enda vi vill är att tjäna fransmännen. Vi ska kämpa för dem, sade Le Pen innan hon tog ton för Marseljäsen, rapporterar Le Figaro.

Partiet har aldrig förr varit så stort i nationalförsamlingen, och resultatet innebär att ytterhögern kan stärka sin makt och bilda en partigrupp i parlamentet.

Men även vänstern jublade. Vänsterkoalitionen Nupes, ledd av Jean-Luc Mélenchon, närapå trefaldigar antalet platser och väntas få mellan 165 och 180. På sin valvaka i Paris sade Mélenchon att det ännu är för tidigt att utropa en segrare:

– Vi vet ännu inte om vi är störst, eller näst störst.

– I morgon vaknar ni antingen med Nupes i majoritet eller med Nupes som främsta politiska motkraft.

Tvingas förhandla

Missnöjet med Macron ska ses mot bakgrund av att han själv återvaldes till president med en tydlig majoritet den 24 april – då med just Marine Le Pen som motkandidat.

Sedan dess har han hunnit utse en ny regering sedan han blev återvald till president. Men minst två ministrar – hälsominister Brigitte Bourguignon och omställnings- och administrationsminister Amélie de Montchalin – förlorade sin plats, vilket av hävd innebär att de väntas avgå. Även talmannen Richard Ferrand förlorade sin stol i kammaren.

Av tradition brukar presidenten utse en premiärminister från det politiska block som har majoritet i parlamentet. För att nå detta kan Macrons block behöva sträcka ut en hand till det mer traditionella högerblocket Republikanerna, som ser ut att få omkring 60 platser i parlamentet.

"Moraliskt misslyckande"

Mindre än hälften av de franska väljarna röstade. Trots att valdeltagandet var något högre än andra omgången 2017 röstade enligt prognoserna bara omkring 46 procent.

För Jean-Luc Mélenchon är det ett tecken på Macrons "moraliska misslyckande" och att det politiska etablissemanget som helhet misslyckats, säger han.

– Frankrike har sagt sitt, och vi måste erkänna att andelen som inte röstade är tillräckligt stor. En stor del av Frankrike vet inte vart de ska vända sig.

Fakta: De olika blocken

I det franska parlamentsvalet är det flera stora allianser som gör upp, men i vissa fall också enskilda partier. Vid sidan av de stora blocken väntas en grupp oberoende kandidater och ett antal från den yttre vänsterflanken ta hem ett antal mandat. Här är de fyra största blocken, listade utefter vilka som spås ta hem flest platser i nationalförsamlingen:

Tillsammans (Ensemble)

President Macrons koalition som balanserar i den politiska mittfåran. Den består av hans parti Republiken på väg (LREM) samt en rad mindre partier, däribland Demokratiska rörelsen (Modem) och Horisonter (Horizons). Den har i dag en stor majoritet i nationalförsamlingen.

Folkets nya ekologiska och sociala union (Nupes)

Den nybildade vänsteralliansen under den radikale Jean-Luc Mélenchons ledning. Där ingår hans parti Det okuvliga Frankrike (LFI), det sargade maktpartiet Socialistpartiet (PS), miljöpartiet De gröna (EÉLV) och Kommunistpartiet (PCF), samt några mindre vänsterpartier. Fyra Nupes-kandidater vann sina valkretsar redan förra helgen, samtliga i Parisområdet.

Republikanerna (LR), med allierade

Högerns traditionella fanbärare åsidosätts fortsatt av väljarna (omkring 11 procent valde dem i första omgången) och kommer att tappa många mandat. Men partiet har tillräckligt bred framtoning och lokalförankring för att vinna i många valkretsar. De konservativa saknar dock i dagsläget en tydlig ledarfigur.

Nationell samling (Rassemblement national, RN)

Marine Le Pens högernationalistparti, som ställer upp självt. Det nobbade en utsträckt hand från ytterhögerrivalen Éric Zemmours rörelse Återerövring (Reconquête). RN har gått vidare i fler än 200 valkretsar, men tros bara kunna vinna i en liten del av dem. Partiet lär dock få bilda en egen grupp i nationalförsamlingen för första gången sedan 1986 (då hände det tack vare att det gjordes ett engångsförsök med proportionellt val).


Fakta: Frankrikes parlamentsval

Frankrike håller val till nationalförsamlingen i regel var femte år, några veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen är parlamentets underhus och 577 ledamöter ska väljas till platser där. De väljs i enmansvalkretsar över hela landet.

För att bli vald redan i den första omgången så behöver en kandidat få hälften av rösterna i sin valkrets. När den första omgången hölls förra söndagen, den 12 juni, så var det endast fem kandidater som lyckades med det.

I resterande 572 valkretsar hålls på söndag, den 19 juni, en avgörande omgång mellan de två kandidater som har fått störst stöd. Om någon ytterligare kandidat har fått stöd av minst 12,5 procent av valkretsens väljare så får den också ställa upp. Så har skett i en handfull valkretsar.

Noterbart är att inrikesdepartementets och de franska mediernas siffror går isär, då de gör olika bedömningar av vilka grupper vissa kandidater väntas tillhöra.

Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen så är det den som bestämmer vilka som ska sitta i regering.

Det har skett tre gånger i Frankrikes femte republik – två gånger under president François Mitterrand (1986–88 och 1993–95) och en gång under Jacques Chirac (1997–2002).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!