Manifestationer och protester sprider sig i Frankrike efter att polis sköt ihjäl en pojke i Parisförorten Nanterre. Det inträffade väcker även starka reaktioner hos politiker. President Emmanuel Macron har fördömt polisens agerande och debatten om polisvåld och diskriminering av människor i låginkomstområden har åter blossat upp.
– Man har reagerat väldigt starkt förstås, det är mycket oro inte minst i Nanterre där det hände, säger Frankrikekännaren Carina Gunnarson, som är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Sedan har ju videon cirkulerat och fått spridning. Det har varit svårt för regeringen att inte ta in vad som verkar vara ett övergrepp.
Dags för upprustning
Videon, som visar hur en motorcykelpolis till synes oprovocerat skjuter 17-åringen i bröstet efter att ha stoppat honom i en bil, spreds i sociala medier kort efter dödsskotten. Den motbevisar polisens första utsaga om att tonåringen kört bilen mot poliserna.
Frankrike har haft enorma problem tidigare i den här typen av områden, som ofta präglas av socialt utsatthet, arbetslöshet och många låginkomsttagare, understryker Carina Gunnarson.
När Macron vann presidentvalet 2017 lovade han att ena landet. Men motsättningarna och våldet har snarare ökat under hans tid vid makten, fortsätter hon.
– Macron har nyligen varit i Marseille, där man presenterat ett förslag om upprustning. De initiativen kommer ganska sent, tycker de som bor i de här områdena.
Samtidigt hårdnar samhällsklimatet.
– Klyftorna mellan de här områdena och övriga Frankrike är enorma. Det som är nytt under Macrons mandatperiod är det eskalerande våldet som kommer fram i demonstrationer. Jag tycker det är på en annan nivå nu är tidigare.
Enskild händelse?
Samtidigt som debatten rasar brinner bilar och barrikader byggs på gatorna. Tiotusentals poliser sätts in för att försöka stävja oroligheterna på gatorna.
TT: Vad händer nu?
– Det kan bli en lång sommar med våld. Det kanske också kan bli så att det sker en vändning. Men det är djupt liggande strukturella problem som uttrycks, säger Gunnarson som inte tror att dödsskjutningen utgör en enskild händelse.
– Den uttrycker en benägenhet att ta till våld, både från polisens sida men också i form av skarpa motreaktioner.