Nästan samtliga kampanjer inför Frankrikes presidentval har utgått från "pouvoir d'achat" – köpkraften.
Vid valets första omgång förrförra helgen visade flera mätningar också klart och tydligt att det är den fråga som bekymrar väljarna mest. Så har det varit över längre tid, först med anledning av pandemin och sedan Ukrainakriget.
Inflationen har stigit kontinuerligt i flera månader. I mars låg ökningen på 5,1 procent på årsbasis. Och det är den fattigaste femtedelen av Frankrikes hushåll som drabbas mest. Med EU-mått mätt är den franska inflationstakten dock relativt låg.
Bägge kandidater ger vidlyftiga löften som lär resultera i stora budgetunderskott, och där bedöms Marine Le Pen vara beredd att spendera allra mest.
Stolt över arbetssiffror
Under valrörelsen har president Emmanuel Macrons meningsmotståndare angripit honom från olika håll när det gäller ekonomin. Till och med från Republikanerna till höger har det kommit kritik om att han har "bränt pengar" och låtit statsskulden skjuta i höjden.
Å andra sidan har hundratals miljarder euro hållit flera branscher flytande, begränsat olika prishöjningar och lagts på till exempel "inflationsbonusar" till landets låginkomsttagare.
Arbetslösheten är lägre än den har varit i Frankrike på minst 13 år och förra året vände BNP uppåt.
– Jag är stolt över att 1,2 miljoner fler nu får lön. Jag har sett att du inte pratar om arbetslöshet. Det är tecken på ett bra jobb, sade Emmanuel Macron till Marine Le Pen i onsdagskvällens stora tv-debatt.
För att invånarna ska ha tillräckligt mycket pengar lovar den sittande presidenten att höja det som kommit att kallas "Macron-bonusen", ett särskilt stöd som infördes vid Gula västarnas protester där arbetsgivare får betala ut skattefria bonusar. Macron vill också sänka arbetsgivaravgifter för mindre företag.
Ett mindre populärt förslag från presidenten är en höjning av den allmänna pensionsåldern från dagens 62 till 65, vilket väckt ramaskri bland landets starka fackförbund. Enligt Macron är alternativet att höja skatterna, öka statsskulden eller att folk får lägre pensioner i framtiden.
Kritiker framhåller också att Macron har tagit bort förmögenhetsskatten och infört platt skatt på inkomster från kapital.
Mycket till gamla och unga
Marine Le Pens budskap är att Emmanuel Macron har urholkat välfärden och beskriver delar av landet som "det bortglömda Frankrike".
Hon motsätter sig höjningen av pensionsåldern och lovar att i stället sänka den till 60 för personer som började arbeta fullt ut innan 20. Därtill vill hon införa en garantipension för äldre invånare.
– Ju tidigare vi börjar arbeta, och desto hårdare vi arbetar, desto tidigare ska vi få sluta, sade Marine Le Pen om pensionerna i tv-debatten.
Den utmanande nationalistledarens valparoll är att fransmännen ska "få sina pengar och sitt land tillbaka", med protektionism som viktigt verktyg. Pengarna ska till stor del komma från en rejäl och permanent sänkning av skatten på fossila bränslen.
Liksom tidigare sägs ytterligare en stor del av pengarna komma från att Frankrike "spenderar mindre på utlänningar", som Le Pen uttryckt det. Principen är att allt socialt stöd i landet ska förbehållas fransmän.
En stor skillnad från tidigare val är att Marine Le Pen inte längre vill att Frankrike ska lämna EU och sluta använda euron, vilket kan blidka näringslivet. Däremot vill hon hålla distans till EU och betala mindre inom unionen.
Le Pen lovar att vårdanställda och lärare ska få högre löner och att arbetsgivare ska få ge avgiftsfria lönehöjningar. Till unga par utlovas räntefria bostadslån och alla invånare under 30 ska slippa skatta på sin lön. Det gäller redan för många arbetstagare i det åldersspannet och analytiker bedömer att det är ett trubbigt förslag.
