Jämnt i franska valet – men fördel Macron

President Emmanuel Macrons högerliberala valallians Ensemble ser ut att vinna flest mandat i den första omgången av det franska parlamentsvalet. Men det är osäkert om Macron lyckas säkra en majoritet i parlamentet, visar vallokalsundersökningar.

President Emmanuel Macron och hustrun Brigitte Macron besökte bland annat Le Touquet i norra Frankrike under valdagen.

President Emmanuel Macron och hustrun Brigitte Macron besökte bland annat Le Touquet i norra Frankrike under valdagen.

Foto: Ludovic Marin (Pool)/AP/TT

Frankrike2022-06-12 05:50

När vallokalerna stängde klockan 20 på söndagen visade tre undersökningar att Macrons allians Ensemble (Tillsammans) i slutändan kommer att få mellan 260 och 310 mandat, rapporterar AFP.

Vänsterns valallians Nupes – med Jean-Luc Mélenchons vänsterparti FI, miljöpartiet EÉLV, socialistpartiet PS och gamla kommunistpartiet PCF – ser ut att landa på mellan 150 och 220 platser i nationalförsamlingen.

Macron behöver säkra 289 av parlamentets 577 mandat för att ha en majoritet bakom sin politik de kommande fem åren.

Vallokalsundersökningarna visar att Macrons allians får 25–26 procent av rösterna i den första omgången – samma som för Nupes, rapporterar AP.

Nationell samling med Marine Le Pen, som förlorade mot Macron i presidentvalet i april, i spetsen bedöms få omkring 19 procent av rösterna, vilket kan resultera i mellan 10 och 45 mandat.

Trots det jämna läget gör det franska valsystemets uppbyggnad att Macrons valallians ändå bedöms få flest mandat vid den andra valomgången, den 19 juni.

Ytterst få ledamöter brukar bli valda direkt i de 577 enmansvalkretsarna. Klart vanligast är i stället en avgörande andra omgång mellan de två främsta kandidaterna och eventuellt övriga som fått tillräckligt stort antal röster. Det tenderar att gynna mittenlutande partier.

Lågt valdeltagande

Valdeltagande verkar vara rekordlågt. Bara 47–47,5 procent av väljarna har röstat, enligt vallokalsundersökningarna.

– Jag röstade taktiskt i presidentvalet och det förändrade ingenting. Så i dag jobbar jag hellre i trädgården och lagar mat till mina barnbarn, sade soffliggaren Alain Mendez, 59, till AFP:s reporter i Toulouse tidigare under valdagen.

Den 40-årige ingenjören Arnaud säger till AFP att många fransmän verkar tycka att parlamentsvalen inte är så viktiga – men han håller inte med.

– Om presidenten inte vinner majoritet kan han inte få någonting gjort, sade han vid en vallokal i centrala Paris.

Presidentvalet hölls i april, också det i två omgångar. Så fransmännen har många val på kort tid.

Nationalistledaren Marine Le Pen begav sig under förmiddagen till en vallokal i Hénin-Beaumont i regionen Hauts-de-France i norra Frankrike – vilket brukar betecknas som ett av hennes starkaste fästen.

President Macron var också i norr och röstade i staden Le Touquet.

Vänsterledaren Mélenchon valde i stället att lägga sin röst i hamnstaden Marseille i sydöstra Frankrike.

Kan bli premiärminister

Skulle Mélenchon lyckas med sin allians blir han sannolikt premiärminister och en broms för Macrons politik, exempelvis planen att höja pensionsåldern och ge skattelättnader.

Macron slog Le Pen i presidentvalets andra omgång i april och fick då drygt 58 procent av rösterna. Mélenchon tror att många som röstade på Macron då gjorde det för att stoppa högerpopulismen och att han har väljare att hämta där nu.

– Inget avgjordes, sade Mélenchon, syftande på vårens presidentval, när han talade för anhängare i Sainte-Geneviève-des-Bois söder om Paris i veckan, skriver AFP.

Fakta: Parlamentsvalet i Frankrike

Frankrike håller parlamentsval den 12 juni då samtliga 577 ledamöter i parlamentets underhus, nationalförsamlingen, väljs i enmansvalkretsar över hela landet.

För att bli vald direkt krävs 50 procent av rösterna. Annars hålls en andra omgång den 19 juni mellan de två främsta kandidaterna samt eventuella andra kandidater som fått stöd av minst 12,5 procent av de registrerade väljarna i valkretsen.

Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Såväl François Mitterrand som Jacques Chirac tvingades dock stundtals under sina presidentperioder leva med premiärministrar och parlamentsmajoriteter från andra politiska läger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!