Marine Le Pen har bara en tanke i huvudet, utropar Jordan Bardella från scenen vid ett kampanjmöte i Cogolin, en sömnig liten ort sydvästerut längs kusten från Cannes.
– Att ta hem valet och göra Frankrike till Frankrike igen.
I höstas beslutade Le Pen att lämna partiledarrollen i Nationell samling (RN, tidigare Nationella fronten) för att lägga all tid på sin tredje presidentvalkampanj. Hon lämnade över till 26-årige Jordan Bardella, som efter flera år i EU-parlamentet kliver fram som ytterhögerns nya affischnamn.
På gatan utanför konferenshallen i Cogolin är det kvällsmörkt, tyst och inte mycket som antyder att RN:s toppskikt är på besök för att mobilisera trupperna. Partiets egen säkerhetsstyrka, stora män i matchande jackor, står och håller vakt.
I hallen applåderar ett par hundra åhörare när partitopparna talar och varje omnämnande av president Macron möts av burop. När Marseljäsen har sjungits och mötet är över råder inget tvivel om vem som är mest populär i rummet.
– Jag har en följarskara, säger Jordan Bardella skämtsamt till TT:s utsände, mitt i ett trångt folkvimmel där anhängare köar för att ta bild tillsammans med honom eller få en autograf.
– Målet här är att mobilisera och samla alla patriotiska röster bakom Marine Le Pen eftersom hon är den enda som kan besegra Emmanuel Macron.
Splittring efter vridning
Marine Le Pen har haft rejält stöd i de senaste två presidentvalen, men förlorade stort i den avgörande duellen mot Emmanuel Macron 2017. Två av tre fransmän valde Macron.
Ända sedan Le Pen tog över partiet från sin far 2011 har hon försökt tona ned dess radikala och främlingsfientliga tendenser. Men när hon inför årets val försökte röra sig ännu mer mot mitten dök debattören och provokatören Éric Zemmour upp till höger om henne, utan att hålla igen på samma vis. Väljarna på högerflanken splittrades.
RN har ett starkt fäste på Rivieran och att valmötet hålls i lilla Cogolin är ingen slump. Det är en av de franska orter där RN har fått tillsätta en borgmästare och visa prov på sin politik – men borgmästaren i fråga har valt att lämna partiet. I februari gav han överraskande sitt stöd till Éric Zemmour.
– Det är symboliskt för oss att komma hit och utropa att vi är här, säger Frank Giletti, som är RN:s ordförande i departementet Var, och tydligt besviken på Cogolins borgmästare.
Giletti beskriver det småskaliga valmötet som lyckat, inte minst "eftersom bensinen är så dyr". På Rivieran är det i hög grad bil som gäller och Marine Le Pen har lagt stor vikt vid stigande priser på fossila bränslen.
Hon talar mer om köpkraften, att fransmännen "ska få tillbaka sina pengar", och något mindre om migrationen.
– Så är det. Om hon ska få största möjliga stöd så måste hon bemöta alla väljare, inte bara de som oroas av migrationen. Först och främst vill hon vinna och då kan hon inte fortsätta i samma spår, säger Frank Giletti.
"Hon hade rätt"
– Svensk? Ah, Zlatan Ibrahimovic, han är den bäste! flikar en man från publiken in i ett pågående samtal.
– Sverige? Jag har läst att det finns hela områden eller städer där som inte längre är Sverige, säger en något yngre man oroligt.
Laure Lavalette, kampanjtopp som för Le Pens talan i flera frågor, säger till TT att hon som kvinna behöver vara orolig när hon går på stranden eller på bussen i Frankrike.
– Marine hade rätt före alla andra, men ingen trodde på henne, säger hon, och att Frankrike har tagit emot för många människor från andra länder.
– Många kommer hit med seder som inte är som våra. Och om man ställer till problem så kan man åka tillbaka till sitt eget land.
Le Pen vill folkomrösta om migrationen och väger sina utspel noggrant i balansgången mellan radikalt och traditionellt. I en tv-debatt nyligen försökte hon ta ett kliv från Zemmour då hon sade att man kan vara emot invandring utan att vara emot invandrare.
När kriget i Ukraina tog fart rapporterades Le Pen-lägret slänga mängder av pamfletter som pryddes av en leende Le Pen som skakade hand med Vladimir Putin. Hennes mångåriga vurm för den ryske presidenten tycks dock inte drabba henne i opinionsmätningarna, där det är Éric Zemmour som börjar halka efter.
Macron upptagen
President Macrons stöd har stigit, men bara till närmare 30 procent, när han har krigsmedlat i rollen som president i stället för att delta i valrörelsen. Bland Le Pens närmaste står hoppet till att missnöjet kokar bland resterande 70.
– Om fransmännen går och röstar så vinner vi presidentvalet, säger Jordan Bardella, som understryker för TT att han är helt säker på det.
– Om fransmännen avstår så vinner Emmanuel Macron. Det är anledningen till att han vägrar att ta debatter och har vägrat att kampanja, eftersom det blir ett kvitto på den politik han har fört.
