Med de senaste veckornas opinionsmätningar i åtanke var det kaxigt att boka Marsfältet framför Eiffeltornet för valvakan. När resultatet ropades ut stod det dock klart att Emmanuel Macron hade vunnit med större marginal än många anhängare befarade. Han fick runt 58,6 procent av rösterna.

Eiffeltornet glimrade och franska elektrojättarna Daft Punks "One more time" dånade ur högtalarna på söndagskvällen. Macron lät vänta på sig, kvällssolen lade sig bakom tornet, men till sist anlände kvällens huvudperson till publikens stora jubel.

Vid det laget hade utmanaren Marine Le Pen redan erkänt sig besegrad.

– Först och främst: Tack! Tack för ert förtroende, inledde Macron.

– Efter fem år av förändringar och svåra tider och fantastiska tider har i dag, den 24 april 2022, en majoritet av er valt att lita på mig som republikens ledare de kommande åren. Och jag vill tacka alla fransmän, alla kvinnor och alla män som gav mig sitt förtroende.

Sträckte ut hand

Efter fem år med Emmanuel Macron ville något fler fransmän försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltså inte tillräckligt stort stöd. Le Pen stannar på omkring 41,4 procents stöd.

Presidenten vände sig inte bara till sina väljare, han riktade sig även till dem som röstat på Le Pen.

– Jag vet att många av våra medborgare som valde att rösta på extremhögern gjorde det för att de är arga och jag vet att vi måste hitta ett svar till dem och det är mitt ansvar, sade Macron.

– Och jag vet också att många som röstade på mig inte gjorde det för mina värderingar utan för att bygga en mur mot extremhögern och jag är medveten om att den här segern innebär ett ansvar att förvalta det.

En man i publiken kände sig träffad, räckte upp armen och tillkännagav högt att han var en av dem som presidenten syftade på, till spridda skratt.

Valet blev jämnare än för fem år sedan: 2017 fick Macron nästan två tredjedelar av rösterna.

"Inte över än"

I en annan del av Paris, på Marine Le Pens valvaka, erkände högernationalisten sig besegrad samtidigt som hon sade, med hänvisning till sommarens parlamentsval, att "det här är inte över än". Hennes parti Nationell samling, men också Jean-Luc Mélenchons vänsterrörelse Det okuvliga Frankrike, har alla möjligheter att sätta käppar i hjulet för en framtida regeringsbildning.

– Vi hade naturligtvis velat se att resultatet blivit ett annat. Men det här är en storartad seger, sade hon.

– Vi kommer inte att glömma det bortglömda Frankrike, de idéer vi står för har nått nya höjder och jag kan inte känna annat än hopp.

Om oppositionspartierna går starkt i sommarens parlamentsval kan det hypotetiskt sluta med vad som i Frankrike brukar kallas för ett "samboskap" – en president av en partifärg och en regering av en annan.

Bråkat med många

Macron, Frankrikes åttonde president i den nuvarande så kallade femte republiken, kom till makten året efter några av de värsta terrordåden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron ställts inför en global pandemi, ett uppblossat krig på kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bångstyrigt EU där han har velat ta täten.

Han har också hamnat i regelbundna och rejäla bråk med stora delar av det franska folket.

Många av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, då rörelsen Gula västarnas protester mot dyrare fossila bränslen övergick i en allmän missnöjesvåg som sköljde över landet.

I presidentvalet 2017 fick nykomlingen Emmanuel Macron – en tidigare minister som hade lämnat Socialistpartiet för att bilda en egen mittenrörelse – mest stöd av alla kandidater i den första omgången (24 procent). Men faktum är att Macron fick mer stöd den här gången (27,8 procent), när fransmännen lade sina första röster för två veckor sedan.

Mélenchon: Svagaste presidenten

Vänsterledaren Mélenchon, som bara kom någon procentenhet efter Marine Le Pen i den första omgången, hävdade å sin sida på söndagen att båda presidentkandidaterna förlorade.

– Madame Le Pen har besegrats. Frankrike har klart och tydligt vägrat överlämna sin framtid till henne, och det är en mycket god nyhet för vårt folk. Men samtidigt är Emmanuel Macron den svagaste presidenten som den femte republiken har sett. Hans seger driver omkring på ett hav av blankröster, sade han till sina väljare och vädrade morgonluft inför parlamentsvalet, som han vill kalla "den tredje valomgången".