Macrons makt utmanas – kan få envis sambo

En besvärlig sambo kan flytta in och möblera om hos Emmanuel Macron. Den nyinflyttade grannen allra längst till höger vill också ha något att säga till om. När Frankrikes parlamentsval avgörs är den stora frågan hur mycket makt presidenten får behålla.

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft mycket makt i sina händer de senaste åren, men kan behöva dela med sig av den om parlamentsvalet inte går hans väg. Bilden togs i samband med att han röstade i Le Touquet i norra Frankrike i söndags. I bakgrunden står hans fru Brigitte.

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft mycket makt i sina händer de senaste åren, men kan behöva dela med sig av den om parlamentsvalet inte går hans väg. Bilden togs i samband med att han röstade i Le Touquet i norra Frankrike i söndags. I bakgrunden står hans fru Brigitte.

Foto: Ludovic Marin (Pool)/AP/TT

Frankrike2022-06-17 05:00

I det franska parlamentsvalets första omgång förra helgen fick president Macrons koalition Tillsammans (Ensemble) och den nybildade vänsteralliansen Nupes ungefär lika mycket stöd bland väljarna.

Nu ställs de två blocken mot varandra i fler än hälften av Frankrikes totalt 577 valkretsar. Och det är presidentens majoritetsstyre i församlingen som står på spel.

– Eftersom det ligger i nationens högsta intresse så vill jag övertyga er om att ge landet en stabil majoritet. . . Inget skulle vara värre än att lägga en fransk oreda till all oreda i omvärlden, sade presidenten tidigare i veckan.

Upplagt för bråk

Om majoriteten som Macrons regering lutar sig mot försvinner så kommer den behöva förhandla med delar av oppositionen för att få igenom sina tilltänkta reformer.

Om tappet blir stort – och vänstern står för en skräll – kan Macron tvingas utse den radikale vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon till premiärminister.

I det som kallas "cohabitation", ett samboskap, tvingas presidenten då dela den exekutiva makten med en oppositionell regering. Maktbalansen förskjuts från presidentens Élyséepalats till parlamentsbyggnaden på andra sidan Seine.

Nupes lär annars bli den största oppositionsgruppen, vilket innebär att man allra minst får tillsätta den viktiga posten som ordförande i finansutskottet.

Teknisk framgång

Mélenchon kom trea med liten marginal i vårens presidentval. Då blåste han upp till strid i en "tredje omgång". Inför parlamentsvalet har han kampanjat för att fransmännen ska utse honom till regeringschef.

Den franska vänstern samarbetar för första gången på 25 år, sedan det traditionellt stora men nu rejält skadskjutna Socialistpartiet (PS) gått med på att stå bakom Jean-Luc Mélenchon.

Den pånyttfödda vänstern skakar om, men vänsterväljarna är inte fler. När partierna ställde upp var för sig i det förra valet fick de sammanlagt ungefär lika många röster som de fick som allierade i söndags.

Enligt prognoserna har Tillsammans också större möjligheter än vänstern att locka andra väljare än sina egna.

"Patrioter" till Paris

Väljarna strömmar mot den yttre högerkanten. Marine Le Pens parti Nationell samling (RN) ökade mest i antal röster i den första omgången.

RN har haft svårt att hävda sig i Frankrikes majoritetsvalsystem, som är utformat för att främja partier som kan locka väljare på bred front. Men nu passerar nationalisterna sannolikt den spärren och får bilda en egen parlamentsgrupp, vilket bara har skett en gång tidigare.

Partiets kandidater står inför avgörande dueller i omkring 200 valkretsar och Le Pen säger sig se en chans att skicka en "väldigt stor grupp patrioter" till Paris. Hennes rival i presidentvalet, den mer extreme Éric Zemmour, försökte knipa ett eget mandat på Rivieran, men förlorade mot RN.

I helgen var deltagandet lägre än det varit i något tidigare parlamentsval. Framför allt bedöms många som röstade på Le Pen i presidentvalet ha stannat hemma.

Vem väljer vem?

Precis som i presidentvalen kommer många väljare behöva välja mellan alternativ som de egentligen inte vill rösta på.

En stor fråga är vad RN:s väljare gör när de måste välja mellan en Macronist och en socialist. Le Pen vill inte peka dem i någon riktning, då bägge sidor enligt henne vill förstöra Frankrike på olika vis.

Socialister ställs också mot nationalister. Då bör ingen rösta på RN, anser premiärminister Elisabeth Borne, som också har brasklappar när det gäller vänstern:

– När det gäller Nupes: Om vi har att göra med en kandidat som inte respekterar de republikanska värderingarna, som förolämpar våra poliser, som kräver att vi inte längre stöttar Ukraina, som vill lämna Europa, ja, då kommer vi inte att rösta på den.

Jean-Luc Mélenchon vill bilda en "enad front" mot presidenten, men understryker samtidigt att vänsterväljare inte bör rösta på RN.

Den franska tidningen Le Mondes prognos över mandatfördelningen i nationalförsamlingen efter valet.
Den franska tidningen Le Mondes prognos över mandatfördelningen i nationalförsamlingen efter valet.
Frankrikes parlamentsval

Frankrike håller val till nationalförsamlingen i regel var femte år, några veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen är parlamentets underhus och 577 ledamöter ska väljas till platser där. De väljs i enmansvalkretsar över hela landet.

För att bli vald redan i den första omgången så behöver en kandidat få hälften av rösterna i sin valkrets. När den första omgången hölls förra söndagen, den 12 juni, så var det endast fem kandidater som lyckades med det.

I resterande 572 valkretsar hålls på söndag, den 19 juni, en avgörande omgång mellan de två kandidater som har fått störst stöd. Om någon ytterligare kandidat har fått stöd av minst 12,5 procent av valkretsens väljare så får den också ställa upp. Så har skett i en handfull valkretsar.

Noterbart är att inrikesdepartementets och de franska mediernas siffror går isär, då de gör olika bedömningar av vilka grupper vissa kandidater väntas tillhöra.

Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen så är det den som bestämmer vilka som ska sitta i regering.

Det har skett tre gånger i Frankrikes femte republik – två gånger under president François Mitterrand (1986–88 och 1993–95) och en gång under Jacques Chirac (1997–2002).


Fakta: De olika blocken

I det franska parlamentsvalet är det flera stora allianser som gör upp, men i vissa fall också enskilda partier. Vid sidan av de stora blocken väntas en grupp oberoende kandidater och ett antal från den yttre vänsterflanken ta hem ett antal mandat. Här är de fyra största blocken, listade utefter vilka som spås ta hem flest platser i nationalförsamlingen:

Tillsammans (Ensemble)

President Macrons koalition som balanserar i den politiska mittfåran. Den består av hans parti Republiken på väg (LREM) samt en rad mindre partier, däribland Demokratiska rörelsen (Modem) och Horisonter (Horizons). Den har i dag en stor majoritet i nationalförsamlingen.

Folkets nya ekologiska och sociala union (Nupes)

Den nybildade vänsteralliansen under den radikale Jean-Luc Mélenchons ledning. Där ingår hans parti Det okuvliga Frankrike (LFI), det sargade maktpartiet Socialistpartiet (PS), miljöpartiet De gröna (EÉLV) och Kommunistpartiet (PCF), samt några mindre vänsterpartier. Fyra Nupes-kandidater vann sina valkretsar redan förra helgen, samtliga i Parisområdet.

Republikanerna (LR), med allierade

Högerns traditionella fanbärare åsidosätts fortsatt av väljarna (omkring 11 procent valde dem förra veckan) och kommer att tappa många mandat. Men partiet har tillräckligt bred framtoning och lokalförankring för att vinna i många valkretsar. De konservativa saknar dock i dagsläget en tydlig ledarfigur.

Nationell samling (Rassemblement National, RN)

Marine Le Pens nationalistparti, som ställer upp självt. Det nobbade en utsträckt hand från ytterhögerrivalen Éric Zemmours rörelse Återerövring (Reconquête). RN har gått vidare i fler än 200 valkretsar, men tros bara kunna vinna i en liten del av dem. Partiet lär dock få bilda en egen grupp i nationalförsamlingen för första gången sedan 1986 (då hände det tack vare att det gjordes ett engångsförsök med proportionellt val).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!