Oviss kamp i fransk returmatch

Ytterhögern är starkare än någonsin – men också presidenten har ökat sitt stöd. Det bäddar för en högdramatisk slutomgång i Frankrikes presidentval. Nästa veckas tv-debatt kan avgöra allt.

Den 24 april avgörs den franska valrysaren.

Den 24 april avgörs den franska valrysaren.

Foto: Francois Mori/AP/TT

Frankrike2022-04-11 04:29

Skällsorden haglade när Emmanuel Macron och Marine Le Pen möttes i avgörande valdebatt inför presidentvalet 2017. Efteråt var de flesta överens: den förstnämnde vann klart, medan ytterhögerns ledare framstod som allt annat än presidentmässig.

Ironiskt nog är det kanske en fördel för Le Pen när duon nu möts igen, efter att återigen ha slutat etta och tvåa i presidentvalets första omgång.

– Hon missade så kraftigt förra gången så är hon bara aningen mindre dålig kommer det att ses som om hon har gjort enorma framsteg, säger franske statsvetaren Jérôme Jaffré till belgiska tidningen Le Soir.

Tv-debatten hålls nästa onsdag, den 20 april, medan själva valet äger rum på söndagen, den 24 april.

Röstar soffliggarna?

I första omgången fick både Macron och Le Pen fler röster i år än de fick i första omgången 2017.

Båda hoppas också kunna mobilisera fram ännu fler väljare till slutrundan, men från olika håll. Le Pen anses ha större stöd bland de traditionella soffliggarna – ofta yngre, lägre utbildade och politiskt uppgivna. Macron betonar i sin tur vikten av att alla gör sitt för att hålla ytterhögern borta från makten.

Att hans segermarginal i första omgången var relativt stor, 4,7 procentenheter, kan samtidigt bli en nackdel när det gäller att få folk att rösta.

– Det finns alltid en fara i att folk tror att det är klart, men jag tycker att vi har visat de senaste dagarna att det går att mobilisera och få folk att rösta. Valdeltagandet var lågt, men mycket bättre än vad som väntades, säger EU-minister Clément Beaune till TT inne på Macrons valvaka.

Tuffare kampanj

Le Pen lär trycka hårt på det franska och locka dem som tycker sig ha förlorat på en allt större internationell konkurrens.

– Det är ett logiskt val. Han (Macron) är globaliseringens bästa kandidat. Jag är den bästa för nationen. Det här ett samhällsval, sade Le Pen på sin valvaka i söndags.

Hon kommer samtidigt att få ett betydligt tuffare kampanjmotstånd än tidigare. Macron har hittills ägnat sig mest åt att agera president, men kommer nu att kampanja på allvar.

– Deras planer har presenterats som mer återhållsamma, men det är ett högerextremt program som vi måste avslöja. Det är viktigt för oss att visa att något står på spel: "Ni måste rösta på en kandidat som har en framtidsplan för era barn, inte bara spendera mer och splittra invånarna", säger EU-minister Beaune.

Fakta: Macron och Le Pen

Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM). Han är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

Marine Le Pen (född 1968) är en av tre döttrar till ytterhögerveteranen Jean-Marie Le Pen, som 1972 grundade partiet Nationella fronten – nu omdöpt till Nationell samling (RN). Marine är utbildad advokat men sedan slutet av 1990-talet politiker på heltid, sedan 2011 som partiets förgrundsfigur i stället för fadern. Hon blev trea i presidentvalet 2012 och tvåa i valet 2017. Hon har tidigare varit gift med partikollegorna Franck Chauffroy och Éric Iorio och har tre barn med den förstnämnde.


Fakta: Resultatet i presidentvalet

Så här gick det för de tolv kandidaterna i presidentvalets första omgång:

Emmanuel Macron (mittenpartiet LREM): 27,84 procent

Marine Le Pen (nationalistiska RN): 23,15

Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet FI): 21,95

Éric Zemmour (ytterhögerrörelsen Återerövring): 7,07

Valérie Pécresse (konservativa LR): 4,78

Yannick Jadot (miljöpartiet EELV): 4,63

Jean Lassalle (högerrörelsen Vi gör motstånd): 3,13

Fabien Roussel (kommunistiska PCF): 2,28

Nicolas Dupont-Aignan (ytterhögerpartiet DLF): 2,06

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 1,75

Philippe Poutou (yttervänsterpartiet NPA): 0,77

Nathalie Arthaud (trotskistiska LO): 0,56

Källa: Franska inrikesdepartementet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!