Protesterna växer efter Macrons pensionsmanöver

Brinnande sopberg, krossade skyltfönster och polis som svarar med tårgas. Nya protester har blossat upp mot franska regeringens beslut att kringgå en omröstning om pensionsreformen. Beslutet möttes av burop i nationalförsamlingen och regeringen står inför en misstroendeomröstning.

Sopor brinner i centrala Paris efter att demonstranter tänt eld på dem.

Sopor brinner i centrala Paris efter att demonstranter tänt eld på dem.

Foto: Lewis Joly/AP/TT

Frankrike2023-03-16 15:01

President Emmanuel Macrons regering har länge försökt att samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade på regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.

Då drog regeringen i nödbromsen och utlöste den paragraf i grundlagen – 49.3 – som ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.

Sammandrabbningar i Paris

Beskedet från regeringen fick flera fackförbund att varna för nya strejker. Och redan när regeringens beslut kom började demonstranter samlas för protester runt om i Frankrike.

I Paris samlades några tusen personer vid Place de la Concorde, inte långt från parlamentet. När polisen med tårgas och vattenkanoner upplöste demonstrationen samlades flera demonstranter i gränder, där de på många ställen tände eld på de sopberg som samlats i Paris den senaste veckan.

Även från Marseille, Nantes och Lyon kommer uppgifter om protester och sammandrabbningar, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Landet har i år redan lamslagits av flera generalstrejker och massdemonstrationer mot pensionslagen. Senast förra tisdagen deltog nära 1,3 miljoner fransmän i protester över hela landet.

Och nya protester är att vänta.

– Självklart kommer det nya mobiliseringar. Protesterna är så starka och vi har redan fått kraftiga reaktioner från de fackligt anslutna, säger Laurent Berger, ordförande för fackförbundet CFDT, till Le Figaro.

"Ett totalt fiasko"

I nationalförsamlingen tidigare på dagen försvarade premiärminister Èlisabeth Borne regeringens beslut.

– Vi kan inte ta risken att de 175 timmar vi har debatterat frågan bara går om intet och att de kompromisser som nåtts kastas bort, sade hon.

Tv-bilder visade hur hon tvingades höja rösten för att överrösta de burop hon möttes av innan kammaren förenades i att sjunga nationalsången.

Ledamöternas enda alternativ för att stoppa lagförslaget var då att gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen – vilket högerextrema partiet Nationell samling bara minuter senare meddelade att de hade gjort.

Macron och Bornes beslut är "ett totalt fiasko" och ingen av dem kan sitta kvar, säger partiets presidentkandidat Marine Le Pen, enligt franska medier och får enligt nyhetsbyrån AFP stöd även från socialistpartiet PS ledare Olivier Faure.

Omröstningen tros inte leda till att regeringen faller. Enligt Le Monde säger Republikanernas (LR) partiledare Éric Ciotti att användandet av 49.3-paragrafen är ett misslyckande men att hans parti aldrig kommer att vara del av "en koalition av extremer".

Därmed skulle regeringen ha en majoritet bakom sig.

Ja i senaten

Det omdebatterade förslaget gäller omfattande förändringar och reformer av Frankrikes komplicerade pensionssystem, men en grundläggande förändring är att pensionsåldern höjs från 62 till 64 år. Det är enligt regeringen nödvändigt för att undvika enorma underskott framöver.

Efter att parlamentets överhus, senaten, som väntat röstat för förslaget inleddes krismöten inom regeringskoalitionen innan det stod klart att stödet inte skulle räcka i nationalförsamlingen.

– Ett spektakulärt misslyckande, det vi bevittnar är en kollaps av presidentens minoritetsregering. Fackförbunden kräver fortsatt aktion. Jag tror att vi har en bra chans att få sista ordet, säger vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, enligt Le Figaro.

Fakta: Franska pensioner

Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.

Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.

Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).

Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.

Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Den vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.

Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!