Synen på islam drar valduellen till sin spets

Marine Le Pen vill förbjuda den muslimska slöjan på franska gator. Emmanuel Macron vill skilja fransk islam från islamism. När presidentkandidaterna kampanjar i Frankrike inför helgens avgörande ställs de mot väggen av muslimska kvinnor som vill ha raka besked.

Den franska nationalistledaren Marine Le Pen har fram till häromdagen lobbat hårt för ett allmänt slöjförbud. Här diskuterar hon med en 70-årig kvinna i slöja som konfronterade henne i sydfranska Pertuis.

Den franska nationalistledaren Marine Le Pen har fram till häromdagen lobbat hårt för ett allmänt slöjförbud. Här diskuterar hon med en 70-årig kvinna i slöja som konfronterade henne i sydfranska Pertuis.

Foto: Daniel Cole/AP/TT

Frankrike2022-04-21 05:15

När Marine Le Pen gick runt i sydfranska Pertuis och träffade väljare i helgen konfronterades hon av Fatima Benmalek, en 70-årig kvinna iklädd blåvit och blommönstrad slöja, som undrade varför huvudbonader som hennes egen har blivit politik.

Dagen innan hade Le Pen utropat i nationell tv att det är av allra högsta vikt att slöjan förbjuds helt på franska gator. Framför den 70-åriga kvinnan argumenterade nationalistledaren för att många kvinnor, även flickor, blir förtryckta och påtvingade slöjor.

– Jag började bära slöja när jag blev äldre . . . För mig visar det att jag är mormor, svarade kvinnan, som tillade att Marine Le Pen borde "låta muslimer vara i fred".

I en annan intervju dagen efter besöket i Pertuis tog Le Pen möjligen ett steg tillbaka då hon sade att ett slöjförbud inte är det mest väsentliga i hennes "kamp mot islamistisk extremism". Men i onsdagskvällens debatt beskrev hon plagget som en "uniform påtvingad av islamister", vilket fick Macron att svara att Le Pen med ett slöjförbud kommer att "orsaka ett inbördeskrig".

"Enorma skillnader"

Islam och frågor som kopplas till religionen har inte legat högst på dagordningen under valrörelsen. När Marine Le Pen velat bredda sin väljarbas har hon mest pratat privatekonomi. Bredvid den mer extreme Éric Zemmour har hon framstått som relativt måttfull.

Nu när Le Pen ställs mot Macron förstärks kontrasterna på nytt.

– Och det är enorma skillnader. Man måste förstå att för Marine Le Pen så är islam och islamism samma sak, även om hon påstår att hon inte ser det så, säger Benedicte Berner, statsvetare som undervisar vid ansedda Sciences Po i Paris och är styrelseordförande i den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Enligt Le Pens förslag ska personer som bär slöja offentligt straffas med böter. Under valrörelsen pekade motståndare till både höger och vänster om henne på ett tillfälle då hon tog en selfie tillsammans med en ung tjej i slöja. Retoriskt har hon velat skilja på klädesplaggen och personerna som bär dem.

– Hon har varit ute och väldigt tydligt sagt att det finns många muslimer som propagerar för islamistisk ideologi, att islam destabiliserar den franska kulturen och identiteten, att det är en intolerant och sexistisk religion, säger Berner.

– Det är möjligt att hon lugnar sig lite inför valet, men det ligger kvar där.

Tidigare judar i fokus

De senaste åren har diskussionen om islam i Frankrike mest handlat om de radikala elementen, till följd av terrorattackerna 2015 och det brutala knivmordet på läraren Samuel Paty 2020. Men religionens roll har legat högt på dagordningen länge.

– De senaste decennierna har islam öppnat upp politiskt spelrum för både höger- och vänsterideologiska ståndpunkter om nationen, religionen och dess plats i det moderna samhället, säger Johannes Heuman, historiker vid Högskolan i Jönköping som har forskat om fransk efterkrigshistoria.

– Det finns likheter med diskussionen om judarnas roll i slutet av 1700-talet, med motsvarande frågor: Hur långt ska man gå i acceptansen av andra traditioner och värderingar i det republikanska samhället?

Uppskattningsvis omkring åtta procent av fransmännen är muslimer och majoriteten är sekulär. I en uppmärksammad mätning 2016, året innan Macron tillträdde, sade dock nästan 30 procent av de muslimer som tillfrågades att sharialag bör stå över fransk lag.

"Ingen besatthet"

Emmanuel Macron säger sig eftersträva en mer integrerad och reglerad variant av fransk islam, som tydligt skiljs åt från islamism, radikalisering och det han kallar "separatism".

I fredags, i en direktsänd frågestund i tv, ställdes han inför en ung kvinna i slöja som ville veta vad presidenten egentligen anser om slöjor, efter att han uttalat sig i olika riktningar över tid.

– För mig personligen är frågan om slöjor ingen besatthet, svarade Macron, och lovade att inte införa några strängare förbud.

För Macron handlar mycket om att förmå tillräckligt många vänsterväljare att gå och rösta på söndag. Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som kom trea i valet, bedöms också ha fått klart flest röster bland franska muslimer.

Fakta: Franska slöjförbud

Hösten 1989 blev tre unga kvinnor i Creil, norr om Paris, stoppade när de kom till skolan iklädda slöjor som täckte deras hår. Det ställde frågan om den franska sekularismen på sin spets och under mer än ett årtionde gick direktiven fram och tillbaka, liksom domstolarnas beslut när de behövde avgöra om skolor hade rätt att stänga ute sina slöjbärande elever.

2004 trädde ett förbud mot religiösa symboler och huvudbonader i franska skolor i kraft. Det omfattade även andra religiösa huvudbonader och "större" kristna kors. Kritiker ansåg dock att det framförallt gick ut över muslimer och det kom allmänt att bli känt som ett slöjförbud.

Förbudet utvidgades 2007 till att omfatta alla yrken inom offentlig sektor.

Sedan våren 2011 är det också förbjudet att täcka ansiktet i det offentliga. Även det omfattar till exempel skidmasker och omotiverade hjälmar, men kritiker bedömer att det riktades mot heltäckande religiösa dräkter som niqab och burka.


Fakta: Laïcité

Den franska sekularismen utgår från "laïcité" – idealet om konfessionslöshet, att politik och religion ska skiljas åt. Det stadgades vid den franska revolutionen 1789.

Då handlade det om att sätta stopp för den katolska kyrkans inblandning i politiken och ersätta den med principer om jämlikhet och tankefrihet.

När Frankrikes femte republik stadgades 1958 skrevs laïcité in i grundlagen, med innebörden att alla statliga institutioner ska vara strikt neutrala i religiösa frågor. Grundlagen stipulerar också religions- och samvetsfrihet.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!