Ytterhögern rör om inför Frankrikes val

En provocerande tv-kändis får känslorna att svalla inför Frankrikes kommande presidentval. Inget är längre givet när kandidaterna nu börjar kämpa om uppmärksamheten.

Den kontroversielle debattören och författaren Éric Zemmour ses som en joker inför nästa års franska presidentval. Arkivbild.

Den kontroversielle debattören och författaren Éric Zemmour ses som en joker inför nästa års franska presidentval. Arkivbild.

Foto: Bertrand Guay/AP/TT

Frankrike2021-10-01 07:54

Allt har verkat självklart så länge. Inget tycks på allvar ha kunnat hota en returmatch mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen i det franska presidentvalet 2022.

Förre ekonomiministern Macron vann med 66 procent mot 34 i den avgörande omgången mot ytterhögerns Le Pen i valet 2017. Sedan dess har nästan alla opinionsmätningar pekat på att duon återigen får mötas i en slutomgång i kommande val, och återigen med Macron som sannolik vinnare.

Men så enkelt och givet är det inte längre.

Orsaken stavas med Z.

Som Trump?

Éric Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.

Hans agerande har snabbt lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump.

– Det är Trump-metoden: en provokation om dagen, säger konservative parlamentsledamoten Éric Ciotti enligt tidskriften Le Point.

När Zemmour presenterade sin senaste bok vid ett evenemang i södra Frankrike för två veckor sedan manade han bland annat till att förbjuda föräldrar att döpa sina barn till icke-franska förnamn.

– Vi måste säga åt fransmän med invandrarursprung att välja vilka de är, sade Zemmour enligt nyhetsbyrån Reuters.

Jämna siffror

Boksläppsevenemanget påminde om ett kampanjmöte, med inresta anhängare.

Ändå är inte Zemmour officiellt någon politisk kandidat – åtminstone inte ännu. Men han kallar sig "debattkandidat" och finns nu med när opinionsinstituten mäter folks åsikter inför presidentvalet.

Och där landar han allt högre. I kampen om den viktiga andraplatsen i första valomgången skiljer nu endast fyra procentenheter mellan toppkandidaterna.

Zemmour, högerns Xavier Bertrand och Valérie Pécresse, ytterhögerns Marine Le Pen samt vänsterns Jean-Luc Mélènchon låg alla på ett stöd mellan 12 och 16 procent i förra helgens mätning från Harris Interactive.

Gynnar högern?

Siffrorna skapar både nervositet och nya förhoppningar. Le Pen är den som tappar mest på Zemmours frammarsch och är plötsligt inte alls längre given i en finalrunda. Därmed tvingas hon börja kämpa igen om rösterna från ytterhögern, i stället för att försöka bredda sig åt mitten för att göra sig valbar hos alla.

Det har i sin tur väckt hopp inom den traditionella högern om att kampen mellan Zemmour och Le Pen ska sänka båda kandidaterna från ytterhögern. Om de tar för många röster från varandra talar mycket för att det blir konservativa LR som ror hem andraplatsen i valomgång nummer ett.

I så fall bör även president Macron känna sig nervös. Även om de flesta mätningarna pekar ut honom som trolig vinnare i andra omgång, oavsett vem han får möta, så anses risken för honom vara störst om han står mot en traditionell högerkandidat.

Oro för Macron?

Då försvinner sannolikt de stödröster från vänster som han kan räkna med i en duell mot Le Pen – samtidigt som Le Pens och Zemmours väljare antas föredra en LR-president, snarare än Macron.

LR kommer att vänta till början av december innan partiet fastslår sin kandidat. Under tiden grubblas det rejält på hur man ska hantera Zemmour, utan att lyfta eller sänka honom för mycket.

– Att kalla honom antisemit eller rasist blir bara klumpigt. Fransmännen ser de problem som han pekar på, säger parlamentsledamoten Ciotti.

Fakta: Éric Zemmour

Éric Zemmour (född 1958) är en fransk journalist, författare och debattör. Han är flerfaldigt prisad, men också flitigt kontroversiell.

Han dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.

Politiskt betecknar han sig som både gaullist och bonapartist – i samma anda som ex-presidenten Charles de Gaulle (1890–1970) och förre kejsaren Napoléon Bonaparte (1769–1821) – och är negativ till såväl storskalig invandring som feminism och nyliberalism.


Fakta: Opinionsläget i Frankrike

Så här ser opinionsläget ut inför nästa års presidentval i Frankrike, enligt den senaste mätningen från Harris Interactive (med partitillhörighet inom parentes):

* Emmanuel Macron (liberala LREM): 23–26 procent

* Marine Le Pen (högernationella RN): 16 procent

* Michel Barnier, Valerie Pécresse eller Xavier Bertrand (konservativa LR): 8–14 procent

* Éric Zemmour (oberoende): 13–14 procent

* Jean-Luc Mélènchon (vänsterpartiet FI): 13 procent

* Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 7 procent

* Yannick Jadot (miljöpartistiska EELV): 6 procent

Siffrorna för de tre tänkbara LR-kandidaterna är i detalj 8 procent för Barnier om han utses till partiets kandidat, 12 för Pécresse och 14 för Bertrand. Macrons och Zemmours högre siffror i mätningen är om Barnier är LR-kandidaten.

Om ingen kandidat får mer än 50 procent direkt i den första valomgången den 10 april 2022 går de två som fått flest röster vidare till en avgörande andra omgång den 24 april.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!