Fredspristagaren: "Jag bara skrattade"

I en värld där pressfriheten möts av "allt mer ogynnsamma förhållanden" väljer norska Nobelkommittén att prisa två aktivister. Journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland får Nobels fredspris.

Årets fredspristagare: journalisterna Dmitrij Muratov från Ryssland och Maria Ressa från Filippinerna.

Årets fredspristagare: journalisterna Dmitrij Muratov från Ryssland och Maria Ressa från Filippinerna.

Foto: Mikhail Metzel/Aaron Favila/AP/TT

Fredspriset2021-10-08 11:30

– Jag bara skrattar. Jag väntade mig inte alls det här. Det är helt galet, säger Dmitrij Muratov, medgrundare av den ryska tidningen Novaja Gazeta, till Telegram-kanalen Podjom.

– Jag fick ett samtal från Norge, men jag svarade inte för jag trodde inte att det var ett riktigt samtal. Men det här är vad jag kan säga: det här priset är för rysk journalistik som de nu försöker tysta, säger han med hänvisning till makten i Kreml.

Hans medpristagare Maria Ressa från Filippinerna, som grundat nyhetssajten Rappler, är lika tagen.

– Jag är lite chockad, sade hon till norska TV2 några minuter efter tillkännagivandet.

– Det är verkligen känslosamt. Men jag är glad för mitt teams skull och vill tacka Nobelkommittén för att de erkänner vad vi går igenom.

Ger ny energi

Kort dessförinnan stod den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen inför tv-kameror i Oslo och meddelade att Ressa och Muratov är årets mottagare av Nobels fredspris.

– De får priset för sina insatser att skydda yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred, sade Reiss-Andersen.

Maria Ressa är en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. Hennes nyhetssajt Rappler har en kritisk hållning till president Rodrigo Duterte och har gjort många avslöjanden om korruption och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Ressa säger till norska TV2 att priset ger henne ny energi i ambitionen att skapa ansvarsfull journalistik.

– Det har blivit mycket svårare med de sociala medierna, som lär ledare att utnyttja dess algoritmer för att bryta ned demokratin från insidan.

Ressa, som är både amerikansk och filippinsk medborgare, har genom åren ställts inför åtskilliga rättsliga anklagelser i Filippinerna, processer hon beskrivit som politiskt motiverade för att "trakassera och skrämma".

– Det bästa svaret är att fortsätta rapportera, sade hon i fjol efter att i domstol ha nekat till anklagelser om skattebrott.

Vill hjälpa kollegor

I Ryssland, där pressfriheten är kraftigt begränsad, ses Novaja Gazeta av många som flaggskeppet för fri journalistik. Dmitrij Muratov har lett arbetet där i över 20 år och på tidningens nyhetssajt blev Nobelpriset snabbt en huvudnyhet. Men pristagaren själv var inte på plats.

– Han är inte på redaktionen i dag. . . Självklart vet vi att han har fått priset, säger växeltelefonisten med lätt irritation i rösten när TT ringer upp.

Via sociala medier berättar dock en glad Dmitrij Muratov att han inte alls väntat sig något pris – men att han nu vill bistå kollegor.

– Vi kommer att försöka hjälpa alla som nu kategoriseras som utländska agenter, säger han till Podjom med hänvisning till den ryska lagstiftning som gjort det ännu svårare för reportrar att verka i landet.

Sex kollegor dödade

Muratov vet vad han talar om. Genom åren har inte mindre än sex medarbetare på tidningen dödats. Det mest uppmärksammade mordet är sannolikt det på Anna Politkovskaja, känd för sin Kremlkritiska rapportering från Tjetjenienkrigen, som sköts ihjäl i hissen i sitt bostadshus för 15 år sedan. Vid sidan av Politkovskaja har reportrarna Igor Domnikov, Jurij Sjtjekotjichin och Anastasia Baburova dödats liksom advokaterna Stanislav Markelov och Natalja Estemirova.

Enligt Novaja Gazetas twitter-konto kommer Muratov att skänka en del av sina prispengar till fonden Krug Dobra (Den goda cirkeln), som hjälper barn med allvarliga och ovanliga sjukdomar.

Putin gratulerade

Novaja Gazeta har gått många hårda duster med maktens högkvarter Kreml. Att presidentkansliet ändå gratulerade fredspristagaren fick många att höja på ögonbrynen.

– Vi kan gratulera Dmitrij Muratov. Han har ihärdigt arbetat i enlighet med sina egna ideal. Han är hängiven. Han har talang. Han är modig, sade president Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov enligt AFP.

Före detta Sovjetledaren Michail Gorbatjov, som också tagit emot Nobels fredspris, säger att årets pris är "goda nyheter" för världens journalistik.

– Det här är goda nyheter, väldigt goda nyheter, säger han i ett uttalande och tillägger att utmärkelsen lyfter pressens betydelse till högre höjder.

I Nobelkommitténs motivation heter det att Maria Ressa och Dmitrij Muratov prisas för "sina insatser att trygga yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred". Berit Reiss-Andersen säger att de två representerar alla journalister som står upp för sina ideal i en värld där demokrati och pressfrihet möts av alltmer ogynnsamma förhållanden.

– Det här priset kommer inte att lösa de problem som journalister eller yttrandefriheten står inför. Men vi hoppas att det ska belysa vikten av journalisters arbete och hur farligt det är att utöva yttrandefrihet, inte bara på platser där det är krig och konflikt men över hela världen.

Fakta: Maria Ressa och Dmitrij Muratov

Maria Ressa, 58 år, från Filippinerna, och Dmitrij Muratov, 59 år, från Ryssland, är båda journalister och pressfrihetsaktivister.

Maria Ressa är en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. 2012 var hon medgrundare till Rappler, ett digitalt mediebolag för undersökande journalistik. Rappler har fokuserat på att granska president Rodrigo Dutertes regim och dess övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Tidigare har Ressa bland annat fått svenska Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne samt Svenska Pens Tucholskypris.

Dmitrij Muratov har under decennier försvarat pressfrihet i Ryssland. 1993 var han med och grundade den oberoende tidningen Novaja Gazeta, vars journalistiska verksamhet han lett i många år.

Novaja Gazeta har sedan dess publicerat texter som bland annat kritiserat korruption, politiskt våld och valfusk. Flera medarbetare har mördats genom åren.

Källa: Norska Nobelkommittén


Fakta: Fredspristagare på 2000-talet

Här är seklets alla mottagare av Nobels fredspris:

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiska "barfotabanken" Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.

2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess egyptiske chef Mohamed ElBaradei.

2004: Kenyanska miljöaktivisten Wangari Maathai.

2003: Iranska människorättsadvokaten Shirin Ebadi.

2002: USA:s förre president Jimmy Carter.

2001: FN och dess generalsekreterare Kofi Annan från Ghana.

2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.

Fredspriset har delats ut sedan 1901 till 91 män, 18 kvinnor och 28 organisationer. 19 år har priset inte delats ut – senast 1972.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!