– Perioden av demokratiseringar som startade efter kalla krigets slut i början av 1990-talet ser ut att vara hotad, säger Liisa Laakso, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.
Hon konstaterar att den afrikanska regionen ser ut att falla tillbaka till ett mönster från främst 1960- och 70-talen.
Skapar missnöje
En av orsakerna till den nya kuppvågen i regionen är att militären kan kopiera vad som har skett i närliggande länder, påpekar Laakso.
Hon nämner Mali och Burkina Faso som exempel på att press från internationellt eller inhemskt håll inte räcker för att förhindra juntorna från att behålla makten.
Ytterligare en viktig faktor är korruption, framhåller hon. Det är alltså inte bara politisk makt som kuppmakarna är ute efter.
– Korruption skapar missnöje bland befolkningen mot den sittande regimen. Men korruption innebär också att makten är mycket lukrativ, säger Liisa Laakso.
"Mycket allvarligt"
Den ökade instabiliteten i regionen innebär att det blir svårare att stödja demokratisering, korruptionsbekämpning och mänskliga rättigheter, framhåller hon.
– Det här är mycket allvarligt och kan exempelvis innebära en större flyktingkris.
Samtidigt är den plötsliga politiska instabiliteten i Gabon förvånande, då Bongo-regimen styrt landet sedan 1960-talet – om än med auktoritärt styre och med en utbredd korruption.
Redan 2009, när den nuvarande presidenten Ali Bongo valdes första gången, kom anklagelser från bland annat EU om att valet inte hade varit fritt och rättvist.
– Men i auktoritära stater, där regimen är stark, stöder militären ofta presidenterna eftersom de ger militären belöningar, säger Laakso.
Enligt henne finns det därför fortfarande en möjlighet att delar av armén stödjer Bongo.
Viktigt för Frankrike
En trolig konsekvens är att starka band till västländer – och då kanske främst Frankrike – hotas.
– Frankrike har naturligtvis tidigare inte varit oskyldigt när det gäller framväxten av dessa auktoritära regimer, säger Laakso och konstaterar att det tidigare funnits starka band mellan Frankrike och familjen Bongo.
Även om oljerika Gabon – till skillnad från Mali, Burkina Faso och Niger – inte har haft problem med extrema islamistiska grupper, kan antifranska stämningar utnyttjas av juntan.
Detta har skett i andra tidigare franska kolonier på senare tid, som ett sätt att legitimera kupperna.
Nya maktspelare?
För Rysslands ledning är det viktigt att ha goda relationer till de legitima regeringarna i regionen, konstaterar Laakso. Det gör det geopolitiska spelet extra svårt.
– Om Ryssland verkar stödja statskupper så kommer naturligtvis alla demokratiskt valda afrikanska regeringar att vara rädda för Ryssland och inte stödja denna typ av rysk politik.
TT: Kinas intressen då?
– Det verkar som om våldsamma konflikter, militarisering och den typen av osäkerhet inte ligger i Kinas intresse i Afrika. Kina vill ha affärsförbindelser och vill till exempel investera i den afrikanska gruvsektorn, säger Liisa Lakso.