Det är dags för val i Gambia. Färgglada tunnor med de olika partiernas färger och med bilder på presidentkandidaterna står uppradade och redo i bås över hela landet.
På sedvanligt vis får väljarna först identifiera sig med sitt röstkort och ID-handling – och tilldelas därefter varsin glaskula. Sedan får en och en gå in i båset och släppa sin kula i den tunna som tillhör den kandidat man vill rösta på.
En klocka ringer när kulan släpps ner genom pipan till tunnan. På så sätt kan valförrättarna kontrollera att ingen röstar mer än en gång.
Säkert system
När röstningen är avslutad töms tunnorna ut på brickor med urgröpningar i glaskulornas storlek, med plats för antingen 200 eller 500 kulor. Det underlättar och snabbar upp rösträkningen.
– Det är väldigt säkert och med den speciella brickan går det väldigt snabbt att räkna, säger Ebrima Ceesay, statsvetare från Birminghams universitet med inriktning på bland annat Gambia – och själv gambier – till TT.
Det unika tillvägagångssättet introducerades 1960 på grund av utbredd analfabetism.
Systemet användes även i det senaste valet 2016, när den nuvarande presidenten Adama Barrow valdes och den tidigare diktatorn Yayha Jammeh tvingades avgå efter 22 år vid makten.
I årets presidentval ställer sex kandidater upp, vilket är fler än i tidigare val.
Den nationella valkommissionen IEC meddelade efter förra valet att glaskulorna skulle bytas ut till valsedlar. Men för att vara på den säkra sidan beslutade man sig för att behålla det gamla systemet ett val till.
Logistiskt svårt
När fler kandidater tillkommer blir systemet med glaskulorna för omständligt, bland annat ur en logistisk synpunkt när man måste ha en tunna per kandidat.
I början av nomineringsprocessen inför detta val var det 22 kandidater som skulle ställa upp – något som beskrivs som ett mardrömsscenario för valförrättarna i tjänst.
– Redan med sex kandidater kan det bli mycket, fast hanterbart, med alla tunnor. Men med 15–20 kandidater blir det problematiskt, säger Ebrima Ceesay.
Enligt honom blir detta presidentvalet det sista som genomförs med glaskulor, när demokratin i landet utvecklas.
– Fler intresserar sig för politiken och majoriteten som röstar är unga. Vi får fler demokratiska plattformar och organisationer och fler vill starta politiska partier. Så nästa val kommer man kanske att ha 30 kandidater – och då kommer det här systemet inte att fungera, säger Ebrima Ceesay.
