Israel har slagit till mot otaliga mål i Gaza sedan terrorstämplade Hamas inledde sitt omfattande anfall i lördags. Flera bostadshus har jämnats med marken.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har lovat att Hamas ska få betala ett högt pris.
– Jag säger till folket i Gaza: ta er därifrån nu, för vi kommer att agera överallt med all vår kraft, sade Netanyahu i lördags kväll.
Men många frågar sig hur eller var eftersom de inte kan lämna Gaza.
– För vart ska vi ta vägen? Det finns inget skydd att få, säger Yousef Hammash, som bor med sin fru och sina barn i Gazaremsan, där han arbetar på norska Flyktninghjelpen NRC.
"Ingen del är säker"
Själv har han och familjen lämnat sitt hem för en tryggare del av området närmare centrala Gaza, medan hans mamma befinner sig i ett annat område. Han skulle vilja hjälpa sin mamma men att förflytta sig är svårt och farligt.
– Vi kan ju inte röra oss ute på gatorna, så hur ska vi kunna stötta varann? säger Yousef Hammash.
Gazaremsan, som är en smal kustremsa på drygt 41 kilometer, gränsar till Israel och Egypten. Att fly till Egypten är inget alternativ, bland annat för att det krävs visum, berättar Yousef Hammash.
– Många har i stället sökt sig till sina släktingar i mer centrala delar av Gaza, trots att ingen del av Gaza egentligen är säker. Ofta är det flera familjer som tränger ihop sig i en bostad, säger Yousef Hammash.
Köer och strömavbrott
Han berättar att de flesta överrumplades av bomberna och flydde sina hem utan att få med sig någonting.
– Ingen var förberedd.
Att säkra mat och vatten och få sin mobil laddad för att kunna hålla kontakten med omvärlden kan ta hela dagen. Och att vistas på gatorna är farligt och rädslan för att hamna mitt i en attack är stor.
– Vi saknar allt och det är timslånga köer när man behöver köpa förnödenheter. Det är kö till varje mataffär och varje bageri.
Elektriciteten kommer och går. Det ska finnas el under åtminstone fyra timmar per dag, säger Yousef Hammash.
– Men det har i alla fall jag inte haft i dag.
Han känner sig bortglömd av omvärlden.
– Människor är traumatiserade och lever timme för timme. Ibland känns det som att omvärlden inte ser oss som mänskliga varelser, säger han.
