Tjernobyl nästa världsarv?

Taj Mahal, Stonehenge – och Tjernobyl? Ukrainas regering intensifierar nu arbetet för att Unesco ska föra upp området runt det förra kärnkraftverket på sin världsarvslista.

En skylt varnar för höga strålningsvärden utanför den övergivna staden Prypjat i den stängda zonen. Arkivbild.

En skylt varnar för höga strålningsvärden utanför den övergivna staden Prypjat i den stängda zonen. Arkivbild.

Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Grimeton2020-12-13 06:00

För många är namnet Tjernobyl synonymt med katastrof och dödlig ödeläggelse.

Men platsen för kärnkraftsolyckan i dåvarande Sovjetunionen den 26 april 1986 har blivit en av Ukrainas mest populära turistattraktioner som årligen lockar runt 124 000 turister och regeringen vill nu sätta upp Tjernobyl på Unescos världsarvslista.

Kulturminister Oleksandr Tkatjenko säger att det både skulle öka turismen och göra den stängda zonen till ett minnesmärke som kan varna mänskligheten för framtida kärnkraftsolyckor.

– Området ska och bör vara öppet för besökare, men det borde vara mer än ett äventyrligt resmål, säger han.

Beslut kan dröja

Regeringen hoppas vara klar med sitt förslag under våren, men ett beslut kan dröja fram till år 2023.

Efter härdsmältan 1986 fortsatte tre reaktorer i kärnkraftverket att producera el fram till år 2000, vilket kommer att uppmärksammas i Ukraina på årsdagen på tisdag.

Arbetet med att få in området på Unescos lista har blivit en prioritet sedan arbetet med en gigantisk metallkupol byggdes färdig 2016 och då placerats över den olycksdrabbade reaktorn.

Metallkupolen ska skydda Europa från radioaktivt nedfall de närmaste 100 åren och även minska den radioaktiva strålningen i närområdet.

En miljon besökare

Tkatjenko säger nu att han hoppas på närmare en miljon besökare om året.

– Innan var alla upptagna med metallkupolen. Nu har tiden kommit för det här, säger han.

Maksim Polivko arbetar som guide i den så kallade stängda zonen kring Tjernobyl, där de gamla sovjetiska byggnaderna omslutits av naturen och hotade djurarter etablerats efter olyckan

– Tjernobylzonen är redan ett världsberömt landmärke, säger han och tillägger att han hoppas att en förändrad status för området medför att de historiska platserna kan vårdas bättre.

– Alla de här föremålen kräver visst underhåll.

Fakta: Tjernobylolyckan

Den 26 april 1986 utbröt en brand i reaktor fyra vid kärnkraftverket i Tjernobyl, 11 mil norr om Ukrainas huvudstad Kiev.

Orsaken till olyckan var att operatörer vid kraftverket hade slagit av flera säkerhetssystem för att genomföra experiment på låg reaktoreffekt. När effekten snabbt ökade förångades kylvattnet i reaktorn, vilket ytterligare påskyndade kärnklyvningen och gav upphov till en ångexplosion som förstörde reaktorhallens tak och satte eld på den grafit som skulle fungera som moderator till kärnreaktionen.

Den svårsläckta grafitbranden pågick i tio dagar och fick till följd att radioaktiva partiklar spreds i atmosfären och bars till stora avstånd från reaktorn.

Enligt FN:s vetenskapliga strålningskommitté fick fler än 100 personer akuta strålskador och 30 personer dog under de första veckorna efter olyckan.

Uppskattningsvis 800 000 personer arbetade på olika sätt med att sanera kraftverket och området runt det efter olyckan.


Fakta: Unescos världsarvslista

På Unescos världsarvslista finns över tusen kultur- och naturmiljöer som betraktas som särskilt enastående, skyddsvärda och med särskild betydelse för hela mänskligheten.

Den första listan publicerades 1978 och innehöll den amerikanska nationalparken Yellowstone och Galapagosöarna. I dag är världsarvsstatusen mycket eftertraktad bland turistmål runt om i världen, i synnerhet som den anses locka fler besökare.

I Sverige finns 15 världsarv som har utsetts av Unescos världsarvskommitté. De är Drottningsholms slottsområde, Birka och Hovgården, Engelsbergs bruk, hällristningsområdet i Tanum, Skogskyrkogården, Hansestaden Visby, Laponia, Gammelstads kyrkstad i Luleå, Örlogsstaden Karlskrona, Höga kusten, södra Ölands odlingslandskap, Falun och Kopparbergslagen, radiostationen i Grimeton, Struves meridianbåge samt Hälsingegårdarna.

Källa: Unesco

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om