Namnbytet markeras med en ceremoni där grönländska och danska politiker deltar tillsammans med högt uppsatta amerikanska militärer.

Basen byggdes i början av 1950-talet efter en överenskommelse mellan USA och Danmark, och var tänkt att underlätta för USA:s strategiska bombflyg.

I samband med att basen utvidgades ett par år senare tvångsförflyttades drygt trettio inuitfamiljer hastigt 13 mil norrut. Det danska Grönlandsdepartementet påstod att de flyttade frivilligt, och det dröjde 30 år innan beslutet började ifrågasättas juridiskt.

I mitten av 1990-talet kom en statlig kommission fram till att det inte hade varit fråga om någon tvångsförflyttning, men en långdragen rättsprocess drogs i gång i alla fall.

Till slut nådde ärendet Danmarks högsta domstol som beslutade att inuiterna inte fick flytta tillbaka till sina gamla boplatser. De fick dock ersättning, men mindre än en procent av de 30 miljoner som de hade krävt.

Basområdet har rum för 7 000 personer, en landningsbana, radaranläggningar, sjukhus och kraftverk.

2020 togs basen över av den nystartade amerikanska rymdstyrkan US Space Force.