FN-chefen vill sända styrkor till Haiti

FN:s chef António Guterres vill skicka en särskild beväpnad styrka till krisdrabbade Haiti. Landet har drabbats hårt av gängvåld och protester och kan stå inför en ny koleraepidemi.

Människor deltar i en demonstration mot premiärministern Ariel Henry i huvudstaden Port-au-Prince. Bilden är tagen den 3 oktober.

Människor deltar i en demonstration mot premiärministern Ariel Henry i huvudstaden Port-au-Prince. Bilden är tagen den 3 oktober.

Foto: Odelyn Joseph/AP/TT

Haiti2022-10-10 05:32

I ett brev till FN:s generalförsamling manar Guterres medlemsländerna att sända en "snabbinsatsstyrka" till den karibisk nationen för att ta sig an "en dramatisk försämring av säkerhetsläget".

Beskedet kommer dagen efter det att landets regering begärt internationell hjälp för att stävja oron, där gängvåld och protester paralyserat landet och begränsat tillgången till vatten, mat och andra förnödenheter.

Protester och plundring har blivit vardag sedan 11 september, då regeringen annonserade en kraftig höjning av drivmedelspriserna.

Första nya kolerafallen

Guterres understryker i sitt brev vikten av att säkerställa tillgången till förnödenheter och grundläggande samhällsservice, att vakta infrastrukturen för transporter och oljeterminaler och tackla problemen med det ökande gängvåldet.

"Att ta sig an de här målen är av största vikt för att landet ska få ett stopp på den galopperande instabiliteten", heter det i brevet.

Parallellt med den sociala och politiska turbulensen finns även en överhängande risk att landet drabbas av ett nytt kolerautbrott på bred front. I torsdags gick FN ut med en varning efter det att Haiti förra veckan meddelat sina första nya fall på tre år.

Hittills har minst sju av de som insjuknat avlidit. Under fredagen uppgav FN att man konstaterat minst tolv fall och hittat ytterligare 152 misstänkta fall. Ulrika Richardson, FN:s koordinator i Haiti, flaggade dock för att siffran i själva verket kan vara betydligt högre än så.

För närvarande håller man på att ta fram tester som ska avgöra om det handlar om samma koleravariant som som dödade över 10 000 människor mellan 2010 och 2019.

Gränsen kan stängas

Situationen i landet kan leda till att Dominikanska republiken, som delar ön Hispaniola med Haiti, stänger sina gränser, varnar den dominikanske presidenten Luis Abinader.

– Det är väldigt farligt att ta emot stora mängder flyktingar, säger Abinader.

Haiti har under flera år präglats av en lång rad politiska och ekonomiska kriser. Läget i landet förvärrades ytterligare när president Jovenel Moïse mördades förra året, något som spädde på instabiliteten och stärkte de kriminella gängens ställning.

Fakta: Haiti

Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation.

Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.

Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien. Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev historiskt som det första som avskaffade slaveriet.

Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå. 1800-talet präglades av fortsatta krig, och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra.

Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010 som krävde hundratusentals liv. Efteråt hölls ett val vars resultat ifrågasattes kraftigt. Inte heller påföljande val 2015 och 2016 ledde till någon stabil ledning i landet.

När president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli i år förvärrades situationen ytterligare och instabiliteten anses vara omfattande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!