Dödstalet har stigit till 227, från initialt rapporterade 29, meddelar landets civilskyddsmyndighet. 158 av offren befann sig nära skalvets epicentrum i syd. Hundratals är skadade eller saknas.
Skalvet med styrkan 7,2 inträffade på lördagseftermiddagen och klassades med röd varningsflagg av USA:s geologiska myndighet USGS. Dess centrum låg i de södra och sydvästra delarna av landet, på den landtunga som sträcker sig ut i Karibiska havet.
– Tyvärr så är det stor risk att många omkommit och att det blir stor förödelse i en så här stor jordbävning, säger Björn Lund, seismolog vid Lunds universitet, till TT.
Omfattningen av skador och dödsfall är ännu svår att överblicka. Premiärminister Ariel Henry har utfärdat nödläge i en månad och är på väg till området för skalvets centrum, där ett katastrofcentrum har upprättats. Henry säger att jordbävningen har orsakat "enorma skador", och förödelsen verkar vara störst i områdena runt Grand'Anse och Nippe.
Började i bergen
Bedömare tror att dödstalet kan fortsätta att stiga.
Skalvet, som inträffade omkring 16 mil från huvudstaden Port-au-Prince, var ännu kraftigare än den förödande jordbävningen 2010, då magnituden uppmättes till 7,0.
– Den började uppe i bergen, mitt på halvön i ett mindre tätbebyggt område, men sprickzonen sträcker sig flera mil västerut mot staden Les Cayes där 130 000 personer bor. Det finns stor risk för att skakningarna blivit stora där, säger Lund.
Jordbävningen med ett långt efterskalv kändes i stora delar av landet, och bilder från Les Cayes visar hur flera hus har rasat samman.
– Alla kände skalvet och blev oerhört rädda, säger Tony Boursiquot, som arbetar för hjälporganisationen Hoppets stjärna i Haiti.
Försöker nå elever
Boursiquot befann sig i hemmet i Port-au-Prince under jordbävningen. Organisationen driver bland annat skolor för 3 600 barn i sju projekt. Några av dem finns i drabbade områden.
– Just nu försöker vi ta reda på hur våra barn har klarat sig. Än har vi inte fått några besked om materiella skador eller förlorade människoliv från våra projektbyar, säger Myrtha Dór , som också arbetar för Hoppets stjärna.
Kollegan Boursiquot lägger till:
– Folket i landets södra del kände av skalvet allra mest. Vi har fått rapporter om förstörda hus och kyrkor. Det rapporteras också om skadade och döda, särskilt från staden Jeremie.
En tsunamivarning utfärdades omedelbart, men den kunde senare dras tillbaka.
Den katastrofala jordbävningen i januari 2010 fick enorma konsekvenser.
– Det som visade sig så tydligt för elva år sedan var att Haiti inte har haft möjlighet, eller vilja, att satsa på att bygga jordbävningssäkert. Därmed blir katastrofen så mycket större, säger seismologen Björn Lund.
Amerikansk hjälp
Dödstalet vid och efter skalvet 2010 angavs till cirka 100 000 i internationella beräkningar, medan regeringen uppskattade att mellan 220 000 och 316 000 människor fick sätta livet till. Skalvet inträffade drygt två mil från Port-au-Prince.
– Om en så här stor jordbävning sker under ens hus kanske man inte klarar sig oavsett, men byggnader en bit bort skulle klara sig om viljan att bygga bättre fanns. 2010 rasade till och med presidentpalatset, inte ens där hade man funderat på jordbävningsrisken när man byggde, säger Lund.
Den politiska situationen i Haiti, på ön Hispaniola, är dessutom skakig. Den förvärrades när landets president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli.
USA:s president Joe Biden har lovat omedelbar hjälp till den krisande önationen.