– Mellan den 1 januari och den 15 augusti i år har minst 2 439 personer dödats och ytterligare 902 skadats, säger Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s människorättsorgan OHCHR, till reportrar i Genève.

Hon tillägger att över 950 personer kidnappats under samma period.

Vädjar om hjälp

FN:s generalsekreterare António Guterres och Haitis premiärminister Ariel Henry har i månader uttryckt behovet av internationell hjälp till landets polis.

Senast för ett par dagar sedan vädjade Guterres till medlemsstaterna att placera ut en multinationell styrka i landet.

Sedan mordet på president Jovenel Moïse år 2021 uppges kriminella gäng ha tagit kontroll över omkring 80 procent av huvudstaden Port-au-Prince.

Förra veckan gick tusentals invånare i Port-au-Prince ut på gatorna för att protestera mot den ökade osäkerheten. Många av dem var maskerade för att undvika att bli identifierade av gängmedlemmar.

När demonstranterna närmade sig premiärministerns residens upplöste polisen protesten med tårgas, enligt AP:s reportrar på plats.

– Jag kan inte arbeta. Jag kan inte gå ut. Jag är som en fånge i mitt eget hem, sade Wilene Joseph, en 36-årig gatuförsäljare och tvåbarnsmamma som medverkade i demonstrationen, till nyhetsbyrån.

Gängledare varnar

Våldsbrott som kidnappningar, våldtäkter och väpnade rån är numera vardagsmat för haitierna som redan är hårt drabbade av den utbredda fattigdomen i landet.

– Rapporter från Haiti den här veckan har understrukit den extrema brutaliteten i våldet som befolkningen utsätts för och vilken inverkan det har på deras mänskliga rättigheter, säger Ravina Shamdasani.

På onsdagen sade Jimmy Chérizier, en tidigare polis som av många nu anses vara Haitis mäktigaste gängledare, att man skulle bekämpa internationella styrkor i landet om de för med sig problem.

Vaksamheten mot internationella insatser späs på av att tidigare FN-ledda ingripanden i Haiti, 1994 och 2004, har följts av anklagelser om våldtäkter och om att utländska soldater kommit dit med kolera.