Coronapandemin slår hårt mot Belgien, inte en gång utan två.
I våras var landet bland de värst drabbade av covidrelaterade dödsfall per capita.
Dödstalen hotar åter att öka.
– Belgien är som en liten bikupa i hjärtat av Europa. Det gör landet sårbart när det gäller införande och vidare spridning av viruset, säger Steven Van Gucht, vid den belgiska folkhälsomyndigheten, till tidningen The Brussels Times; han jämför sedan med Sverige:
– Den genomsnittlige belgaren har fler (mänskliga) möten och är mer rörlig än den genomsnittlige svensken. Det är en anledning till varför vårt land införde så hårda restriktioner i mars, och varför Sverige reagerade med färre sådana och i stället förlitade sig på befolkningens beredvillighet.
Professor Steven Van Gucht leder den vetenskapliga delen på folkhälsomyndigheten Sciensano.
Tätbefolkat land
Beläget mitt i västra Europa, med gränser som knappast går att stänga helt, och med en tämligen hög befolkningstäthet, med över 380 personer per kvadratkilometer, är Belgien tvingat till hårda åtgärder. Sverige har i jämförelse runt 25 personer per kvadratkilometer.
När en ny våg av smittspridningen tog fart i oktober valde Belgiens regering åter att införa en nationell lockdown. Från den 2 november får endast fyra personer samlas på allmänna platser och icke nödvändiga affärer är stängda. Livsmedelsbutiker får endast sälja nödvändiga varor, och antalet besökare minimeras till en per hushåll.
Barer och restauranger hålls fortsatt stängda och restriktioner om utegång nattetid fortsätter att gälla.
I huvudstaden Bryssel och regionen Vallonien gäller utegångsrestriktionerna från 22 till 6, medan övriga Belgien har utegångsrestriktioner från midnatt.
Nedstängningen gäller fram till den 13 december.
Minskning av positiva tester
Insatserna kan ha gett resultat. Mellan den 5 och 11 november minskade antalet som testade positivt för coronaviruset med 51 procent jämfört med veckan före.
Enligt söndagens beräkningarna är 6 504 patienter inlagda på sjukhus för covidrelaterade sjukdomar. Den 3 november var antalet 7 489 patienter.
Antalet bekräftade fall i Belgien sedan coronapandemin nådde landet är drygt 531 000, enligt den belgiska folkhälsomyndigheten Sciensanos beräkningar på söndagen.
Van Gucht konstaterar att vissa delar av Bryssel, som Schaerbeek, Molenbeek-Saint-Jean och Anderlecht, drabbades värre än andra i den stad om också har många inresande genom bland annat EU:s högkvarter.
– Stadsdelarna har lägre socioekonomisk ställning. Många i de hårt drabbade områdena bor i små hus, familjerna är stora; ofta saknar de till och med en trädgård.
Amnestykritik mot äldrevård
Belgien har också haft stora problem med dödlighet på äldreboenden. En rapport från människorättsorganisationen Amnesty på måndagen anklagar belgiska myndigheter för att ha "övergett" dem som lever på äldreboenden.
Amnesty beräknar att mer än 60 procent av landets 14 000 dödsfall på grund av coronaviruset har inträffat i äldreboenden. Kritiken rör dålig finansiering, bristande tillgång på vård, avsaknad av skyddsutrustning samt besöksrestriktioner. Amnesty anklagar myndigheter för att ha inkräktat på de boendes mänskliga rättigheter.
Läkare utan gränser har tidigare kommit med en liknande uppskattning av dödstalen bland boende på äldreboenden i Belgien i förhållande till den övriga befolkningen, medan belgiska myndigheter uppger att det rör sig om 43 procent.