Efter ihållande kritik från främst USA fattade WHO-församlingen, ett jättemöte som för första gången hålls digitalt, på tisdagen beslut om en oberoende utredning av sin egen hantering av viruspandemin.
Granskningen kan ses som en kompromiss sedan president Donald Trump strypt USA:s bidrag till WHO och högljutt anklagat organisationen för att vara alltför eftergivet mot Kina, där covid-19 först upptäcktes. Peking, som redan före pandemin befann sig i en handelskonflikt med USA, har slagit tillbaka och fört fram misstankar om att det var USA:s militär som placerat viruset i Kina.
– WHO har hamnat i korselden i en geopolitisk konflikt, konstaterar Charles Clift, ekonom och folkhälsoexpert som arbetat för WHO och nu är verksam vid den brittiska tankesmedjan Chatham House.
Förslaget om utredningen lades fram av EU, som i skrivelsen dock inte nämner Kina vid namn. I stället understryks vikten av att ta reda på virusets källa och hur smittan nått människor.
Länders respons
Vad mer exakt ska då en oberoende granskning titta på? Clift anser att medlemsländernas virusrespons måste utvärderas, så att man vet vilka strategier som fungerar bäst vid en framtida pandemi. Men han vill också att utredarna tittar på WHO:s agerande.
– President Trump har rätt i delar av sin kritik, bland annat rörande vad WHO sade om hur effektivt viruset smittar, säger han.
USA har fått viss draghjälp av Australien som i april begärde att Kinas agerande och transparens i början av pandemin utreds. Det utspelet mötte Kina med hot om att strypa vissa handelsförbindelser, enligt tidningen The Wall Street Journal.
Australien vill också att WHO eller liknande organisationer ska kunna genomföra hälsoinspektioner när exempelvis nya virus uppkommer – en idé Clift avfärdar.
– Vi kan inte ha hälsopoliser i varje land, inte utan medlemsländernas samtycken, säger han.
Falska förhoppningar?
Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, understryker att WHO bara är så starkt som sina medlemmar. En oberoende utredning bör därför fokusera på organisationens mandat, anser han.
– Det är viktigt, för Donald Trump verkar tro att WHO har mandat att göra vad som helst – som att gå in och bestämma över Kina. Det funkar ju inte så, WHO är en medlemsorganisation, säger han.
Varken von Schreeb eller Clift bedömer dock att förtroende för WHO har skadats nämnvärt av vårens virusbråk.
– De flesta medlemmarna, i synnerhet låg- och medelinkomstländer, tycker att WHO är toppen. Samtidigt talar några rika länder, vid sidan av USA, om behovet av reform, säger Clift.
– Det viktiga nu är att tydliggöra WHO:s uppdrag så att inget land får falska förhoppningar om vad organisationen faktiskt kan göra, säger von Schreeb.
Kan återuppstå
USA:s indragna ekonomiska bidrag är naturligtvis allvarligt, men båda experterna betonar att det inte är något som stjälper WHO i nuläget.
– Och skulle något land driva på tillräckligt hårt för att lägga ner WHO skulle det startas ett nytt i morgon. Nationernas förbund lades ju ner och återuppstod som FN. Vi behöver den här typen av globala organisationer, i synnerhet under en rådande pandemi, säger von Schreeb.