Människorättsorganisationen har sammanställt uppgifter från olika källor och kommit fram till att över 3 000 vårdarbetare i totalt 79 länder har avlidit med bekräftad covid-19. Dessvärre är de verkliga dödstalen betydligt högre än så, tror Brittis Edman, policychef på Amnesty.
– Det är stora skillnader på hur olika länder rapporterar och hur räkning sker. Det här är bekräftade fall och det finns all anledning att tro att de är många fler än så, säger hon.
Tre länder står för drygt hälften av de beräknade dödsfallen. Det handlar om Ryssland, Storbritannien och USA. Ett av dödsfallen i rapporten kommer från Sverige och handlar om den sjuksköterska som arbetade på Karolinska universitetssjukhuset och i april dog med konstaterad covid-19. Något som ledde till en förundersökning om arbetsmiljöbrott.
Huruvida vårdarbetarna smittades på jobbet eller inte är inget som Amnesty kan säkerställa.
– Vi vill att stater för statistik som gör att man kan veta om vårdpersonal är överrepresenterade bland sjukdomsfall och dödsfall, säger Brittis Edman.
Hot och våld
Men det är inte endast coronaviruset som hotar vårdpersonal. I flera länder straffas medarbetare efter att ha larmat om missförhållanden inom covidvården, enligt Amnesty som i 63 länder har genomfört intervjuer, sammanställt rapporter och gått igenom mediebevakning.
Ett exempel är nio egyptiska vårdarbetare som i flera månader fängslades efter anklagelser om att ha spridit falsk information, när de kritiserat regeringens hantering av pandemin.
– Det är viktigt att vård- och omsorgspersonal kan uttrycka kritik och vända sig till sin arbetsgivare när man ser problem så att de kan åtgärdas. Det får allvarliga konsekvenser om de i stället tystas, säger Brittis Edman.
Men Amnesty larmar också om exempel där civilbefolkning med våld gett sig på vårdpersonal.
– Vi har inte tittat på motivet, men vi ser att det är ett problem för vårdpersonal.
Vräks från hemmet
I ett vittnesmål från Mexiko fick en sjuksköterska klorin kastat på sig, på öppen gata. I Filippinerna uppges en vårdarbetare ha fått blekmedel kastat i ansiktet.
– Det finns också fall där vårdpersonal inte får komma på bussen och läkare som inte får komma in i affären. Det finns också uppgifter från ett tiotal länder där vårdpersonal har vräkts eller riskerat vräkning från sina hem, säger Brittis Edman.
I nästan alla 63 länder finns också vittnesmål om brist på medicinsk skyddsutrustning. En läkare i Mexiko City uppgav för människorättsorganisationen att 12 procent av läkarlönen går till att köpa egen skyddsutrustning. Rapporten uppmärksammar också flera larm om dåliga arbetsvillkor. I till exempel Sydsudan har läkare gått utan lön sedan februari, enligt Amnesty.
– Pandemin har blottlagt svagheter och problem på många olika fronter, konstaterar Brittis Edman.