Oro för virusmardröm i rohingyaläger

Sedan coronavirus konstaterats i ett av flyktinglägren utanför Cox's Bazar i Bangladesh sätts nu skyndsamma insatser in för att försöka hindra ett större utbrott.

En sjukvårdsarbetare från en hjälporganisation i rohingyalägret Kutupalong i Cox's Bazar i Bangladesh. Bilden är från den 15 april.

En sjukvårdsarbetare från en hjälporganisation i rohingyalägret Kutupalong i Cox's Bazar i Bangladesh. Bilden är från den 15 april.

Foto: Shafiqur Rahman/AP/TT

Hälsa och sjukvård2020-05-15 10:50

Hjälporganisationer har länge varnat för risken för en rasande spridning när smittan når de överbefolkade lägren. I torsdags rapporterades att en man testat positivt för corona – det första bekräftade fallet i lägren – samt ytterligare en man som bor i närheten.

Männens kontakter kartläggs nu för att kunna testa och sätta andra potentiellt smittade i karantän, säger en talesperson för Världshälsoorganisationen (WHO).

Ett helt område i ett av lägren, med omkring 5 000 boende, har isolerats, enligt lokala myndigheter.

– Vi har stängt ner området och stoppar alla från att ta sig in dit eller lämna sina hem, säger myndighetsföreträdaren Mahfuzar Rahman.

"Mardrömsscenario"

Vårdkapaciteten är mycket begränsad i lägren. Men FN:s flyktingorgan UNHCR uppger att tolv vårdinrättningar för patienter med svåra andningsproblem är under uppbyggnad och att man planerar att kunna upprätta 1 900 intensivvårdsplatser och flera anläggningar där smittade kan isoleras.

Hjälporganisationer ska också bistå med vårdpersonal som kan arbeta inne i lägren samt leveranser av mat och andra förnödenheter.

Virusets ankomst innebär förverkligandet av ett "mardrömsscenario", konstaterar Daniel Sullivan vid organisationen Refugees International.

Han är kritisk till att Bangladesh blockerat tillgången till internet i lägren, vilket myndigheterna hävdar är nödvändigt för att bekämpa droghandel och andra brott.

– Öppen kommunikation är avgörande för att kunna öka medvetenheten om vikten av hygien och kunna spåra virusspridningen, säger Sullivan.

Massflykt

Över 730 000 människor, främst ur rohingyabefolkningen i grannlandet Myanmar, flydde till Bangladesh 2017, då militären genomförde en omfattande insats i delstaten Rakhine.

Myanmar står inför rätta vid internationella brottsmålsdomstolen i Haag för det dödliga våldet i Rakhine. Det finns vittnesmål om omfattande övergrepp mot civila ur den muslimska minoritetsgruppen under militärinsatsen, men enligt Myanmar agerade armén mot väpnade grupper i regionen.

Bangladesh, med totalt 160 miljoner invånare, har hittills rapporterat närmare 19 000 bekräftade smittfall och 300 döda.

Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyerna beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten" och "folkmord". Författarna krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!