Ohyggliga scener har utspelat sig på sjukhusens akutmottagningar efter den enorma explosion som har tagit över hundra människoliv i Beirut. På sjukhuset Hotel-Dieu möttes al-Jazeeras reporter av hjärtslitande syner.
En äldre man föll ned på knä och bankade sina nävar i golvet i förtvivlan. En ung kvinna slog armarna runt ett litet barn för att meddela honom att pappa just hade dött.
– Youssef, pappa är i himlen.
Skador från glassplitter
Hjälporganisationer på plats, däribland Röda Korset och Unicef, har inlett arbetet med att bistå de libanesiska myndigheterna. Under tisdagskvällen sammankallade Röda Korset sina 5 000 ambulansvolontärer och 375 ambulansteam sattes i arbete, berättar den svenska landrepresentanten Sofia Andersson.
– De har jobbat hårt hela natten och alla resurser har tagits i bruk. Det viktigaste just nu är att ta hand om de svårast skadade. Många har skador från glassplitter från fönster som blåsts ut och andra har krosskador och klämskador efter det att byggnader rasat samman över dem, säger hon till TT.
Många som arbetar inom vården har också skadats eller dödats. Dessutom lägger den pågående coronapandemin sten på börda.
– Sjukvården var redan före explosionen på bristningsgränsen och det saknas mediciner och andra resurser. Coronafallen i Libanon, som tidigare har legat på en ganska låg nivå, började för några veckor sedan öka till en nivå som sjukvården har svårt att klara av. Därför är det som har hänt nu en totalkatastrof, säger Andersson.
"Krigsliknande scener"
Flera sjukhus demolerades och de som klarade sig undan förstörelse blev snabbt överfulla. Vårdpersonalen tvingades neka människor vård eftersom de inte kunde ta emot fler patienter.
"Jag kan inte sluta tänka på de krigsliknande scener vi har bevittnat. Vår generation trodde aldrig att detta skulle kunna hända. Vi har opererat många människor i natt, vissa har vi inte kunnat hitta någon anhörig till eller kunnat identifiera" skriver kirurgen Fred Bteich på Twitter.
Bteich arbetar på ett sjukhus i Beirut och beskriver hur de skadade bokstavligen låg i högar på golven.
För en vecka sedan reste Sofia Andersson tillbaka till Sverige från Beirut.
– Jag är nog fortfarande i chock. Det känns svårt att förstå att detta har hänt människor i en stad som jag precis lämnade.