I flera bolivianska städer har demonstranter sedan i måndags blockerat stora vägar. Landets största fackföreningsfederation COB har också utlyst strejker, trots att många verksamheter redan ligger nere på grund av pandemin. I både Cochabamba och El Alto ska demonstrationerna ha blivit våldsamma, enligt lokala medier.

Protesterna kommer efter det att landets valdomstol fastslagit regeringens beslut att skjuta upp presidentvalet till den 18 oktober. Det är tredje gången presidentvalet skjuts upp, men enligt valdomstolen är detta det "definitiva datumet", rapporterar dagstidningen Los Tiempos.

Politiskt missnöje

Det uppskjutna valet har skapat politiskt missnöje i landet och interimspresidenten Jeanine Áñez anklagas för att använda coronaviruset som förevändning för att fortsätta skjuta på datumet eftersom socialistpartiet leder i opinionsmätningarna.

Konservativa Áñez tog över som interimspresident i november sedan landets militär hade pressat socialistledaren Evo Morales att avgå. Då hade Bolivia skakats av tre veckor av våldsamma protester och anklagelser om valfusk, sedan Morales kontroversiellt kandiderat för en fjärde mandatperiod.

Varnar för smittspridning

Hälsodepartementet i landet varnar för att protesterna kan spä på smittspridningen, och på Twitter uppmanar Áñez fackföreningarna att blåsa av protesterna. Demonstranter har också kritiserats för att inte släppa förbi ambulanser och för att förhindra transporter av livsnödvändig syrgas.

Bolivia har drabbats hårt av pandemin. Under måndagen rapporterade landets hälsodepartement att över 80 000 personer har bekräftats smittade och att drygt 3 000 personer har dött – men FN:s utvecklingsprogram varnar för att Bolivia liksom flera andra länder i Sydamerika inte lyckas fånga upp alla fall.