Studie: Demokratin sÀtts Ät sidan i pandemin

Under pandemin har fler Ă€n hĂ€lften av vĂ€rldens lĂ€nder underminerat demokratin eller de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, enligt en studie. Vissa har anvĂ€nt viruset som ett svepskĂ€l – medan andra har tummat pĂ„ sina principer.

Indier i Hyderabad förvÀntas hÄlla sig inom respektive ring, med mask pÄ, i samband med ett lokalval i början av december.

Indier i Hyderabad förvÀntas hÄlla sig inom respektive ring, med mask pÄ, i samband med ett lokalval i början av december.

Foto: Mahesh Kumar A/AP/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-12-09 19:50

Fler Àn sex av tio, 61 procent, av vÀrldens lÀnder har vidtagit nÄgon begrÀnsande ÄtgÀrd som Àr olaglig, oproportionerlig, onödig eller som inte har nÄgon bortre tidsgrÀns, enligt den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).

Organisationen, som har sitt sÀte i Stockholm, bedömer att nÀstan alla hÄrt styrda stater har tagit tillfÀllet i akt.

– Man kunde vĂ€nta sig att auktoritĂ€ra regimer, som har mindre kontroll och delning av makten, skulle anvĂ€nda pandemin som ursĂ€kt för att stĂ€rka sitt grepp, sĂ€ger Ideas generalsekreterare Kevin Casas-Zamora.

Helt land i karantÀn

Mer överraskande Àr att en stor del av lÀnder som brukar beskrivas som demokratier ocksÄ stÀrkt greppet. 43 procent av dem, enligt Ideas bedömning.

VÀrst i klassen Àr Indien, som har vidtagit problematiska ÄtgÀrder inom nio av de 22 omrÄden som granskats i studien. NÀr smittspridningen började ta fart gick landet med kort varsel in i en jÀttekarantÀn dÀr dess 1,3 miljarder invÄnare tvingades stanna inne.

PremiĂ€rminister Narendra Modi bad sĂ€rskilt om ursĂ€kt till den fattigare delen av befolkningen. ÅtgĂ€rderna behövdes för att Indiens vĂ„rdsystem skulle stĂ„ pall, löd motiveringen.

De krÀnkte dock samtidigt rörelsefriheten, yttrandefriheten och pressfriheten i landet, enligt Idea. Situationen var nÀstan lika illa i Algeriet och Bangladesh.

"Trender sedan tidigare"

Idea har inte tagit med hÀlsoaspekten i sin studie. Men staternas strÀnga tilltag Àr i mÄnga fall del av en trend som pÄbörjats redan innan viruset började spridas, poÀngterar man.

– LĂ€nder som var vĂ€ldigt auktoritĂ€ra har i de flesta fall blivit mer auktoritĂ€ra, medan demokratier som stod inför riktiga utmaningar att upprĂ€tthĂ„lla rĂ€ttssĂ€kerheten och grundlĂ€ggande mĂ€nskliga rĂ€ttigheter har fĂ„tt allt större utmaningar, sĂ€ger Kevin Casas-Zamora.

Ryssland har gjort flest övertramp bland lÀnderna som rÀknas till Europa och inom EU pekas fem lÀnder ut: Bulgarien, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien.

Sverige omnÀmns inte sÀrskilt. DÀremot hÄlls Norge, Finland och Island fram som nÄgra av de lÀnder som skött sig exemplariskt ur demokratisynpunkt under pandemin.

Ser svagheter

FN:s mÀnniskorÀttschef Michelle Bachelet Àr inne pÄ samma spÄr och anser att coronaviruset har blottlagt stora sprickor i den demokratiska fasad som mÄnga lÀnder upprÀtthÄller.

– Det har visat pĂ„ svagheterna i de system som inte har lyckats sĂ€tta mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i första rummet, sade hon inför ett pressuppbĂ„d pĂ„ tisdagen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!