Fler än sex av tio, 61 procent, av världens länder har vidtagit någon begränsande åtgärd som är olaglig, oproportionerlig, onödig eller som inte har någon bortre tidsgräns, enligt den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).

Organisationen, som har sitt säte i Stockholm, bedömer att nästan alla hårt styrda stater har tagit tillfället i akt.

– Man kunde vänta sig att auktoritära regimer, som har mindre kontroll och delning av makten, skulle använda pandemin som ursäkt för att stärka sitt grepp, säger Ideas generalsekreterare Kevin Casas-Zamora.

Helt land i karantän

Mer överraskande är att en stor del av länder som brukar beskrivas som demokratier också stärkt greppet. 43 procent av dem, enligt Ideas bedömning.

Värst i klassen är Indien, som har vidtagit problematiska åtgärder inom nio av de 22 områden som granskats i studien. När smittspridningen började ta fart gick landet med kort varsel in i en jättekarantän där dess 1,3 miljarder invånare tvingades stanna inne.

Premiärminister Narendra Modi bad särskilt om ursäkt till den fattigare delen av befolkningen. Åtgärderna behövdes för att Indiens vårdsystem skulle stå pall, löd motiveringen.

De kränkte dock samtidigt rörelsefriheten, yttrandefriheten och pressfriheten i landet, enligt Idea. Situationen var nästan lika illa i Algeriet och Bangladesh.

"Trender sedan tidigare"

Idea har inte tagit med hälsoaspekten i sin studie. Men staternas stränga tilltag är i många fall del av en trend som påbörjats redan innan viruset började spridas, poängterar man.

– Länder som var väldigt auktoritära har i de flesta fall blivit mer auktoritära, medan demokratier som stod inför riktiga utmaningar att upprätthålla rättssäkerheten och grundläggande mänskliga rättigheter har fått allt större utmaningar, säger Kevin Casas-Zamora.

Ryssland har gjort flest övertramp bland länderna som räknas till Europa och inom EU pekas fem länder ut: Bulgarien, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien.

Sverige omnämns inte särskilt. Däremot hålls Norge, Finland och Island fram som några av de länder som skött sig exemplariskt ur demokratisynpunkt under pandemin.

Ser svagheter

FN:s människorättschef Michelle Bachelet är inne på samma spår och anser att coronaviruset har blottlagt stora sprickor i den demokratiska fasad som många länder upprätthåller.

– Det har visat på svagheterna i de system som inte har lyckats sätta mänskliga rättigheter i första rummet, sade hon inför ett pressuppbåd på tisdagen.