Ett år efter det att covid-19 lamslog världen är tyskarna trötta på restriktioner. Många tycks dock vara minst lika trötta på det parti som mer än något annat får skulden för den tyska coronahanteringen: kristdemokratiska CDU.
Förra våren var bilden en annan. Smitto- och dödstalen såg bättre ut än i de flesta andra västländer, och både förbundskansler Angela Merkel och hennes partikollega hälsoministern Jens Spahn åtnjöt stort förtroende för hanteringen av pandemin.
Men det var då. Sedan april i fjol har den kristdemokratiska unionen (CDU/CSU) tappat var tredje väljare, visar jämförelser av opinionsundersökningar. Den senaste veckan har tre mätinstitut placerat de två systerpartierna på 25-26 procent, till skillnad från strax under 40 procent för mindre än ett år sedan.
Kopplat till pandemin
Skälen är flera – men många hänger ihop med pandemin, enligt Johanna Schnabel, doktor i statsvetenskap vid Freie Universität i Berlin.
– Vaccinationskampanjen har fått en trög start, och besvikelsen bland tyskarna är stor. Provtagningen med snabbtester kom i gång senare än utlovat. Och Merkel får allt svårare att driva sin vilja igenom gentemot delstaternas ledare, säger hon till TT.
Den så kallade munskyddsaffären tidigare i år, kretsande kring kristdemokratiska politiker som otillbörligen (och möjligen olagligen) tjänat storkovan i samband med offentliga upphandlingar har beskrivits som CDU:s djupaste kris på många år.
Spahn ett sänke
Även hälsoministern Spahn har blivit ett sänke, efter att tidigare ha varit en av regeringens mest omtyckta medlemmar. Den inflytelserika tidskriften Der Spiegel gick nyligen så långt som att dubba honom till "minister för coronahaveriet".
– Han är inte längre den stora krishanterare som han tidigare framstod som, och kritiken mot honom tilltar, säger Schnabel.
Med mindre än ett halvår kvar till förbundsdagsvalet hopar sig problemen för CDU och dess nyvalde ledare Armin Laschet. Den närmaste tiden ska partiet enas med sina bayerska kolleger i CSU om vem som ska bli unionens kanslerskandidat – den så kallade k-frågan.
Fördel Söder
Laschet är långt mindre populär hos väljarna än CSU:s Markus Söder, och flera CDU-politiker har redan uttalat stöd för att låta den skälmske bayraren fronta unionen i valet.
Oddsen för att Söder går segrande ur striden torde ha förbättrats ytterligare i söndags, då Merkel på bästa sändningstid näpste Laschet för hans hantering av covid-19 i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen, som leds av CDU-basen. Söder, å sin sida, står bakom Merkels krav på striktare regler och mer samordning.
– Att Merkel så öppet kritiserar Laschet minskar nog hans chanser avsevärt, säger Schnabel.
"Vill ha klarhet"
Ett annat bekymmer för CDU är att man nu behöver fiska väljare både i mitten och till höger. Partiet är en bred kyrka, men den förflyttning mot mitten som skett under Merkels ledning har stött bort delar av den konservativa väljarkåren, som nog gärna hade sett affärsmannen Friedrich Merz som CDU-ledare i stället för Laschet.
Samtidigt har förbundskanslern lockat till sig unga kvinnor och andra som tidigare inte röstade på CDU i särskilt hög utsträckning. Jakten på högerväljare måste nu vägas mot risken att förlora dessa grupper när Merkel lämnar scenen.
I den kristdemokratiska gruppen i förbundsdagen är missnöjet utbrett, uppger en välplacerad partikälla. Många ledamöter är besvikna och vill nu att partiledningen går till botten med situationen.
"Folk vill ha klarhet i de uppkomna skandalerna", skriver personen i ett meddelande till TT.
