I Baltistan i nordligaste Pakistan finns några av världens högsta berg. Men inte ens här kan befolkningen längre lita på glaciärer för sin vattenförsörjning. Klimatförändringarna gör att glaciärerna krymper, ibland med sådan dramatik att de utlöser skred som hotar byar och vägar.
Trots att området ingår i det som kallas "den tredje polen", ett ispräglat landskap som bidrar till 2 miljarder människors vattenförsörjning, är läget desperat.
– Vi famlar efter halmstrån. Tänk dig en person som drunknar, vi försöker med allt, säger Shamsher Ali, byäldste i samhället Machulo, till amerikanska NPR:s reportageteam.
Den gamla ritualen att blanda isblock från olika glaciärer för att "para" dem dog under 1900-talet nästan ut, i takt med att det moderna samhället nådde upp i bergsbyarna. Men nu tas den till heders igen. I en ny satsning tar bybor lågt belägen is, och drar upp den till kallare områden, berättar hydrologen Jakob Steiner.
Tolv plus tolv år
– De lägger den i skugga, säger han till NPR.
– När det sedan regnar fryser vattnet till, så att isen faktiskt växer.
Några större mängder handlar det inte om, men för en liten by kan även beskedliga islager vara av värde. FN:s utvecklingsprogram UNDP hoppas att det stärker folks hopp och engagemang i bergsområdena, och har gått in med småskaligt stöd i storleksordningen några tusenlappar per tillfälle, rapporterar NPR.
Som rådgivare har kulturvetaren Zakir Hussain från University of Baltistan kallats in. Hon säger att enligt folktron tar det tolv år för en "bebis-glaciär" att få fäste, och sedan ytterligare ett dussin år för den att växa. Och i det finns en poäng – tålamod.
"Hon växer!"
Det framgick också när man nyligen gick upp för att kontrollera ett projekt där is från K2, världens näst högsta berg, hade placerats ovanför byn Chunda. Nu hade det gått två år. Byäldsten Baltistani blev besviken när han såg de små blocken fortfarande täckta med samma växtrester som tidigare.
– Vi måste leda hit vatten. Hon är nyfödd, behöver matas, sade han moloket.
Men sedan tittade teamet runt bland klipporna de stod på. Och där hade isen spridit sig, under deras fötter.
– Hon växer! utropade Baltistani.