Finn Lau har bott i London sedan snart tre år tillbaka. Senast han var hemma i Hongkong, på nyårsdagen 2020, var han en i mängden av människor som greps i en av många massdemonstrationer för demokrati i Hongkong. Sedan dess har Peking stärkt greppet om det tidigare i hög grad självstyrande stadsområdet.

Lau har knappt kontakt med vänner som är kvar, då han befarar att de ska "bli gripna eller få sina bankkonton frysta".

– En personlig uppoffring är att jag kände mig tvingad att skilja mig från min ex-fru, då jag var rädd att hon eller hennes familj skulle drabbas av konsekvenser, säger 28-åringen till TT under ett besök i Stockholm.

Om han återvänder till Hongkong räknar han med att bli gripen. Som en av flera förgrundsfigurer i den demokratiska proteströrelsen har han blivit anklagad för omstörtande verksamhet, samtidigt som hans personliga uppgifter har publicerats i Pekingtrogna medier.

Fortsätter utomlands

I Stockholm är Finn Laus mål att blåsa liv i Hongkongfrågan. Han ska träffa en grupp riksdagsledamöter, med hopp om att de ska starta en särskild riksdagsgrupp.

Efter de senaste årens proteströrelser har många Hongkongbor gått i exil. Dessa vill Lau engagera på nytt i en bred offensiv. Förra året organiserade han en kampanj som iscensattes i 53 städer i 23 olika länder.

– Det är så Hongkongs demokratirörelse fortsätter att verka. I Hongkong är det helt omöjligt att arrangera någon protest nu, säger Finn Lau.

– Vi väntar på att det ska komma en möjlighet, ett genombrott, för ännu en folklig resning.

Lau är upphovsman till protestdoktrinen "Lam chau", vilket har den ungefärliga innebörden "om vi ska brinna så ska ni också brinna".

I praktiken handlar det om att få omvärlden att isolera finanshubben Hongkong – för att straffa Kina.

"Kan ändra spelplanen"

Protestledaren föreslår i första led sanktioner enligt den så kallade Magnitskijlagen, som EU har en variant av. Med den kan straffen riktas mot enskilda som misstänks ha haft del i till exempel människorättsbrott eller förtryck.

– EU har i dag sanktioner mot ett antal kinesiska tjänstemän, men inga av dem har någon koppling till Hongkong, säger Finn Lau.

Han beskriver Sverige som ett pionjärsland när det gäller att sätta ned foten mot Kina, som när man har markerat mot aggressiva utspel från den kinesiska ambassaden i Stockholm.

– Jag uppfattar att svenskar är medvetna om den aggressiva och hårdföra diplomati som riktas mot olika europeiska länder, säger Lau.

– Det vore bra om Sverige kunde fortsätta vara pionjären. Om Sverige eller något annat EU-land lägger sanktioner mot Hongkong så kan det ändra den politiska spelplanen där helt.

Bredare påtryckningar ökar också möjligheten att den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai någon gång släpps, framhåller Finn Lau.

Motvillig i T-banan

Sverige bör också börja väga in människorätts- och säkerhetsfaktorer vid upphandlingar, anser Lau. Han pekar på att ett bolag med koppling till Kinas kommunistparti fick säkerhetsuppdrag på Arlanda tidigare i år.

För Lau personligen tar det emot att behöva åka tunnelbana i Stockholm. Han och många andra aktivister bedömer att Hongkongbolaget MTR, som driver den lokala tågtrafiken i Stockholm, har hjälpt myndigheterna i Hongkong att kväva protester.

Protestledaren har ett ärr vid höger öga. 2020 blev han överfallen och brutalt misshandlad av tre män i sitt hemkvarter i London. Han känner sig "99,9 procent" säker på att gärningsmännen hade kinesiskt uppdrag.

Finn Lau är likväl optimist. Han spår att det bara är en tidsfråga, säg tio år, innan kommuniststyret i Kina kollapsar.

– En del aktivister från Hongkong säger sig ha gått i exil för evigt, men jag säger att jag sitter i exil på kort eller medellång sikt.