Söndagens val var det första som hölls i Hongkong sedan det nya valsystemet infördes, ett system som ska se till att bara "patrioter" och personer lojala med Peking blir invalda i stadens lagstiftande församling Legco.
Endast 20 av de 90 ledamöterna väljs av allmänheten. Den största andelen ledamöter – 40 till antalet – utses av en stabilt Pekingtrogen kommitté. De återstående 30 utses tillika av en kommitté, men i den gruppen återfinns företrädare för industrin och olika specialintressen.
Vallokalerna stängde klockan halv fyra (svensk tid) på söndagseftermiddagen.
Demokratiförespråkare fängslade
Några timmar senare redovisade myndigheterna att valdeltagandet blivit det lägsta på tre årtionden. Endast 30 procent av Hongkongs valmanskår röstade i söndagens val – i antal räknat hade 1 350 680 av 4 472 863 registrerade väljare röstat.
Hongkongs största demokratiska oppositionspartier har inte ens ansett det vara lönt att försöka ställa upp. De främsta demokratiförespråkarna i staden har antingen fängslats, flytt utomlands eller stoppats från att kandidera.
Omkring 10 000 poliser har kommenderats ut på gatorna. När stadens högsta ledare Pekingtrogna Carrie Lam röstade skanderade tre demonstranter:
– Jag vill ha riktig allmän rösträtt!
Men inga omfattande oroligheter rapporterades under dagen.
Styret i Hongkong har kraftsamlat för att höja allmänhetens entusiasm för valet. Med förstasidesannonser i tidningarna och informationsblad och sms till varje hushåll har man försökt förmå Hongkongborna att rösta. Styret lockade också med gratis kollektivtrafik på valdagen.
Brott mot uppgörelse
Storbritannien sade i våras att det nya systemet är ett brott mot den uppgörelse Kina åtog sig att följa när Hongkong överlämnades av britterna 1997, och demokratikämpar från Hongkong har konstaterat att invånarna helt har kopplats bort från valprocessen.
Den nya vallagen röstades fram under Kinas folkkongress i mars med 167–0 som de officiella siffrorna.
Vallagen var ytterligare ett slag mot demokratin i Hongkong, efter den säkerhetslag som infördes vid halvårsskiftet i fjol. Den lagen riktar in sig på det som Peking definierar som separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och samröre med fientlig främmande makt.
Över hundra demokratiaktivister har sedan dess gripits med hänvisning till den nya lagen, främst för att ha uttryckt politiska åsikter.