En av världens geopolitiska vågmästare landar på tisdag i Köpenhamn.
Indien har, till skillnad från stora delar av världen, inte fördömt Rysslands krig i Ukraina. När FN:s säkerhetsråd skulle rösta för att beklaga invasionen och kräva rysk reträtt lade Indien ned sin röst.
I kölvattnet av omvärldens hårda sanktioner mot Ryssland har Indien i stället passat på att öka sina ryska oljeimporter. Enligt en sammanställning från nyhetsbyrån Reuters har Indien köpt dubbelt så mycket olja under krigets första två månader än det gjorde under hela 2021.
– Min förmodan är att många i västvärlden blev överraskade av Indiens balansakt mellan sina internationella partner efter Rysslands invasion av Ukraina, säger Axel Nordenstam, som forskar om EU:s relation med Indien på Utrikespolitiska institutet (UI).
Balansgången har inneburit en prövning för Europas vilja att fördjupa banden. Av allt att döma har Delhi klarat utmaningen.
Nytt försvarssamarbete
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson meddelade under ett statsbesök att ett nytt försvarssamarbete ska inledas. Strax därefter tog den indiske premiärministern emot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som också var på besök i Delhi för att fördjupa relationen mellan EU och Indien.
Och i veckan ska Narendra Modi träffa Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) under ett indo-nordiskt toppmöte i Köpenhamn. Danmarks statsminister Mette Frederiksen står som värd för mötet där regeringschefer från Norge, Island och Finland också deltar.
– Problemet är att krigets betydelse läses av på olika sätt i Europa och Asien. I Europa är det slutet på den europeiska säkerhetsordningen, med konsekvenser för världsordningen, medan det i Indien setts mer som en regional angelägenhet, säger Axel Nordenstam.
Dalande demokrati
Modi är minst sagt en kontroversiell figur i världspolitiken. Sedan hans parti, hindunationalistiska BJP, kom till makten 2014 har intoleransen mot framför allt minoriteter som muslimer och kristna ökat i det indiska samhället. Men trots den dalande demokratin i Modis Indien har relationerna mellan Sverige och Indien förblivit goda.
De senaste åren har det förekommit regelbunden kontakt på toppnivå mellan de två länderna. När Modi var i Stockholm 2018 undertecknades ett bilateralt innovationspartnerskap. Året därpå lanserades en svensk-indisk "global ledarskapsgrupp" med syfte att driva på klimatomställningen inom industrin.
– Sverige försöker upprätthålla så mycket man kan av handelsrelationen, eftersom det är ett viktigt land att exportera till. Vi har till exempel försökt sälja Jas-plan till Indien, säger Sten Widmalm, statsvetare vid Uppsala universitet där han forskar om Indien.
Enligt Widmalm finns det däremot ingenting som talar för att Indiens relation till Ryssland kommer att förändras bara för att samarbetet med väst utökas.
Indien har uttalat ambitionen att bli en globalt ledande makt, med världens tredje största marknad. I takt med att EU försöker minska sitt beroende av Kina har Indien, tillsammans med Japan, kommit att bli EU:s nyckelpartner i regionen.
– Kinafaktorn är påtaglig, säger Nordenstam.
"Gränslös pakt"
När Ursula von der Leyen talade på den geopolitiska konferensen Raisina Dialogue i New Delhi tog hon upp den "gränslösa pakt" som Ryssland och Kina slöt strax före det att Ryssland invaderade Ukraina. I samma veva manade hon till stöd för EU:s åtgärder mot Ryssland.
Indien, som sedan 2020 legat i konflikt med Kina gällande ländernas gemensamma gräns, har sitt huvudsakliga fokus på Kina, inte Ryssland. Och så länge som även Europa ser Kina som en utmaning så kommer den goda relationen till Indien att fortsätta, enligt Nordenstam.
– EU hoppas på bättre relationer med Indien i framtiden, än vad man har med Kina i dag.
Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig formulering om vilka som deltar i mötet.
