Stormningen av Sveriges ambassad i Irak och de starka reaktionerna från landets ledare har inrikespolitiska orsaker, anser flera bedömare som TT har talat med.
– Det här (att skända koranen) är en fråga som väcker mycket upprörda känslor hos väldigt många människor, så det är en fråga som politiker från olika läger kan använda för sina egna syften, säger Aron Lund, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Iraks politiska landskap är mycket komplicerat med många olika partier med skilda religiösa, etniska och politiska inriktningar. Det finns en schism mellan de två dominerande shiamuslimska blocken som går tillbaka till diktatorn Saddam Husseins tid vid makten. På ena sidan finns den mäktige shiitiske ledaren Muqtada al-Sadr, som är mycket populär bland unga och fattiga irakier. På andra sidan finns en allians av flera proiranska shiapartier och miliser.
Populistisk islamist
Muqtada al-Sadr har ingen formell makt, hans parti, som fick flest röster i valet 2021, drog sig ur parlamentet och regeringen eftersom han inte kunde komma överens med de andra shiapartierna.
När Sveriges ambassad stormades natten till torsdagen skedde det efter att al-Sadr manat sina anhängare till protester. Det var också hans anhängare som låg bakom stormningen av ambassaden i juni.
– Det här är ett perfekt tillfälle för honom att visa hur mycket muskler han har, att han kan mobilisera folk på gatan, säger Lund.
Enligt Irakkännaren Bitte Hammargren använder Muqtada al-Sadr koranbränningen som en hävstång för att lyfta sig själv.
– Det är ett effektivt medel för honom att profilera sig eftersom hans mål är att bli den mäktigaste spelaren i irakisk politik, säger Bitte Hammargren.
Tvingar regeringen att agera
Och genom att mobilisera tusentals människor till protester visar al-Sadr att det är han som försvarar islamiska och irakiska värden.
– På så sätt tvingar han den irakiska regeringen att agera. För den kan ju inte visa sig eftergiven mot det man uppfattar som en kränkning av irakiska och islamiska värden, fortsätter hon.
Aron Lund är också inne på samma sak:
– Regeringen måste visa att den tar det här på allvar, att det inte bara är al-Sadr som protesterar. Effekten blir att man tävlar om att bli hårdast mot Sverige.
Enligt Aron Lund är det många länder i Mellanöstern som har den här formen av inre spänningar, dessutom är det ekonomiska läget svårt i flera länder. Många ledare och grupper kämpar för att behålla sin popularitet.
– De religiösa frågorna är ju populära och ingen kan ifrågasätta initiativet att visa ilska mot Sverige, säger Lund.