Iraks unga: "När Saddam föll var vi lyckliga"

När de amerikanska stridsvagnarna rullade in i Bagdad i april 2003 stirrade Ali Jasseb på dem mållös. Han var tolv år och det var något han tidigare bara sett på film. Liksom andra irakier som vuxit upp efter 2003 har han upplevt sekteristiskt våld, terrorism och politiska strider. Nu försöker hans generation utmana den politiska ordning som rått i nästan hela deras liv.

Bakr Zoheir vill se ett Irak som garanterar lagar och säkerhet.

Bakr Zoheir vill se ett Irak som garanterar lagar och säkerhet.

Foto: Lina Malers/TT

Irak2023-04-22 13:34

Då, 2003, låg kvarteret nästan övergivet. Grannarna hade gett sig av under de veckor amerikanska bomber fallit över Bagdad. Ali Jassebs familj var en av få som stannat kvar.

– Vi såg stridsvagnarna passera och fortsätta till centrala Bagdad för att fullborda regimens fall, berättar han i sin bostad i Sadr-staden.

Området i Bagdads östra utkanter är hem för miljoner fattiga shiamuslimer. Före 2003 gick det under namnet Saddamstaden. Här var motståndet mot Saddam Husseins styre starkt.

– När Saddam föll var vi lyckliga. Tyrannen som styrt i 35 år var äntligen borta. Särskilt i det här kvarteret där vi var hans främsta motståndare, säger Ali Jasseb.

Skivor och chips

Han tillhör den generation som blev vuxna efter Saddam Husseins fall. Den USA-ledda invasionen förändrade hans och vännernas liv. Från början till det bättre, tyckte de. Invasionen satte punkt för en period av rädsla då deras föräldrar ständigt påminde dem om att väggarna har öron. Med de amerikanska soldaterna kom cd-skivor med 2 Pac, Backstreets boys och Eminem. De delade ut chips och frystorkad mat, en lyx för unga irakier som levt under sanktioner i ett årtionde.

Kvarterets unga välkomnade först de amerikanska soldaterna.

Men snart inleddes ett uppror mot USA-styrkorna som följdes av sekteristiskt våld, försvinnanden, explosioner, al-Qaida, IS och politiska strider. Ali Jassebs kropp bär spår av hela Iraks historia efter 2003. När han var 15 år tatuerade han in en streckkod på handleden. Den visar hans födelsedatum för att hans föräldrar skulle kunna identifiera kroppen om han inte kom hem.

Hans vän Zinah Ali, som bor några kvarter bort, såg inte mycket av våldet som ägde rum på gatorna. Hennes föräldrar lät henne inte längre gå ut när militanta religiösa rörelser vann allt större inflytande efter invasionen.

– För mig som kvinna fanns det ingen frihet. Det första de islamistiska grupperna gjorde var att föra krig mot oss, säger hon.

El och vatten?

Förändringen blev inte den de drömde om som tonåringar. De säger att de fått se lite av den demokrati USA:s dåvarande president George W Bush utlovade. Det politiska system amerikanerna införde gav makt åt en politisk elit som styrt Irak sedan 2003. Under årtionden har politiska ledare delat upp makt och resurser mellan sig.

– Namnen förändras, men systemet förblir detsamma och ingen gör något för oss, säger Ali Jasseb och blickar ut över elledningarna som slingrar sig över Sadrstadens trånga gränder.

20 år efter Saddams fall kan Irak, ett av världens oljerikaste länder, inte tillhandahålla de mest grundläggande samhällstjänster som elektricitet och rent vatten. Korruptionen är utbredd och politiska ledare har presenterat förslag för att begränsa yttrandefriheten.

– Mina drömmar är enkla. Jag vill leva i ett land där det råder säkerhet, där jag inte behöver någon från regeringen eller ett parti för att få jobb, säger Ali Jasseb.

Utan rädsla

I oktober 2019 möttes han, Zinah Ali och tiotusentals andra irakier på Tahrirtorget i Bagdad för de största demonstrationerna i Iraks moderna historia. Över hälften av Iraks befolkning är yngre än 25 år. Landets unga var drivande i protesterna mot den styrande eliten.

– Mina föräldrar kommer från en generation av rädsla. Den har suttit kvar efter Saddams fall. Men vår generation är inte som deras, vi lever inte med samma rädsla, säger Heba Abbas som slagit sig ned på ett café i området Karrada där flera av borden fylls av tidigare demonstranter.

Protesterna var även riktade mot amerikansk och iransk inblandning i irakisk politik. De unga aktivisterna ville förändra den politiska ordning som rått under deras livstid.

– Här har vi en regering, men ingen stat. Vi vill ha en stat som garanterar lagar och säkerhet. Vi vill att religionen försvinner från politiken och vi vill att unga irakier ska vinna valen. Vi förtjänar att delta i politiken och avgöra vårt eget öde, säger Bakr Zoheir.

Tror på förändring

Efter protesterna har delar av rörelsen försökt skapa alternativ till den politiska elit som styrt sedan 2003. Muhammad, som inte vill uppge sitt efternamn, tillhör en av de grupper som nu försöker organisera unga irakier politiskt. Han är övertygad om att de kan åstadkomma den förändring de vill se, nämligen en regimförändring inifrån.

– Det tog Saddams regim år att falla. Det nuvarande systemet kommer också att kollapsa, tack vare oss, den nya generation irakier, säger han.

Fakta: Irak efter 2003

USA invaderade Irak som en del av sitt krig mot terrorismen som president George W Bush startade efter terrordåden den 11 september 2001. Bush och medlemmar av hans styre hävdade att Saddam Hussein tillverkade och gömde massförstörelsevapen. Inga bevis för att stödja anklagelserna hittades.

En stor del av Iraks befolkning är född efter 2003. Ungefär 60 procent av befolkningen är yngre än 25 år.

2003 inleddes ett uppror mot de amerikanska styrkorna. Det följdes av ett sekteristiskt inbördeskrig 2006–2008. 2014 utropade terrorgruppen IS sitt så kallade kalifat, ett landområde som bland annat innefattade delar av Irak.

Tilltron till det politiska systemet är låg. I det senaste parlamentsvalet 2021 röstade 43 procent.

Irak ligger långt ner på Transparency Internationals korruptionsindex: plats 157 av 177. Minst 150 miljarder dollar har förts ut ur landet sedan 2003, enligt Iraks tidigare president Barham Salih.

Källor: Transparency International, Unicef, Världsbanken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!