Oro efter ministerbesök på Tempelberget

En solklar provokation. Men den israeliske och ultranationalistiske ministern Itamar Ben-Gvirs besök på Tempelberget var ändå förhållandevis nedtonat i jämförelse med tidigare besök på den heliga platsen, enligt Israelexperten Anders Persson.
–Det finns flera faktorer som talar för att han inte är ute efter en överdriven konfrontation, säger han till TT.

Tempelberget i Jerusalem.

Tempelberget i Jerusalem.

Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Israel2023-01-04 06:00

Itamar Ben-Gvir som är minister för inrikes säkerhet i Benjamin Netanyahus nya regering har länge propagerat för ett större judiskt tillträde till Tempelberget i Jerusalem, som också är en helig plats för muslimer och kristna.

– Men det domedagsscenario som predikats med anledning av detta har hittills inte infriats, och det har inte utbrutit några våldsamheter i samband med besöket, säger Anders Persson, doktor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

"Ny sheriff i stan"

Det finns flera omständigheter som tyder på att Ben-Gvir ville att besöket skulle präglas av en "måttlig framtoning", enligt Anders Persson som har följt den ultranationalistiske politikern under lång tid.

– Han valde en tidpunkt mycket tidigt på morgonen, då de flesta "arga unga män" ligger och sover. Han gjorde dessutom inga inflammatoriska uttalanden på plats och hade en förhållandevis liten polisstyrka med sig som inte var rustad för en stor konfrontation.

En provokation kan se ut på olika vis och Anders Persson bedömer att Ben-Gvirs besök utgör en lägre grad av provokation. Som exempel på höggradig provokation nämner Anders Persson då den dåvarande oppositionsledaren Ariel Sharon i sällskap med tusen poliser och militärer besökte Tempelberget 2000 varpå den andra palestinska intifadan, upproret, bröt ut.

– Det Ben-Gvir är ute efter är att sända en tydlig signal om att han är den nye sheriffen i stan, och att få ett tillfälle att fjädra sig och visa att han inte är rädd för någon. Besöket är också ett led i att försöka normalisera israelisk närvaro på Tempelberget.

Rörlig måltavla

Efter besöket twittrade ministern att platsen är "öppen för alla och om Hamas tror att deras hot kommer att stoppa mig, så borde de förstå att tiderna har förändrats".

Hamas talesperson Hazem Qassem uppger att besöket är en fortsättning på ockupationen av deras heliga platser och ett krig mot den arabiska identiteten.

Även om palestinierna ser ministerbesöket på Tempelberget som en ren provokation har ännu inga våldsamheter ägt rum.

– Men allt som händer kring detta är som en rörlig måltavla och läget kan förändras väldigt snabbt, säger Anders Persson.

Fakta: Tempelberget eller al-Haram al-Sharif

Det har varit oroligt på och kring Tempelberget, eller al-Haram al-Sharif som muslimer kallar det, många gånger.

Tempelberget intogs och ockuperades av Israel tillsammans med östra Jerusalem 1967 och annekterades senare, en åtgärd som inte är erkänd av världssamfundet. Det var där den andra palestinska intifadan utbröt hösten 2000, kort efter ett besök av dåvarande israeliske oppositionsledaren Ariel Sharon.


Bakgrund: Tempelberget och Jerusalem

Tempelberget har stått i centrum för kampen om Jerusalem i århundraden och är en helig plats för judendomen, islam och kristendomen.

Enligt judisk tradition fanns två tempel på platsen, ett byggt av kung Salomo för 3 000 år sedan och ett senare som raserades av romarna år 70 efter Kristus. De förstörda templen har en nyckelroll inom judendomen och i dag ber judar vid Västra muren, också känd som Klagomuren, alldeles intill berget.

Mitt på berget finns en klippa som sägs vara den plats där Abraham enligt Första Moseboken nästan offrade sin son Isak.

På samma plats påbörjade Muhammed enligt muslimerna en nattlig himmelsfärd. Klippdomen med dess gyllene dom är byggd på den platsen, och en liten bit därifrån ligger al-Aqsamoskén, som är muslimernas tredje heligaste plats efter Mekka och Medina i Saudiarabien. Muslimer kallar platsen al-Haram al-Sharif, "den ädla helgedomen".

Muslimerna intog Jerusalem under islams första utbredningsfas på 600-talet efter Kristus.

Kristna pilgrimer besöker främst Jesu gravkyrka och Via Dolorosa, de gator där Jesus tros ha gjort sin Golgatavandring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!