Bakom skottsäkert glas i den så kallade Bibi-bussen, uppkallad efter Benjamin Netanyahus smeknamn, har den tidigare premiärministern rest runt med sin kampanj inför det nu avslutade parlamentsvalet.

En enstaka stol i det 120 ledamöter stora parlamentet knesset har stått mellan honom och en återgång till makten i Israel – och kampanjandet har pågått in i det sista trots en annars ganska sömnig valrörelse.

Och när valundersökningarna publicerats ser hans önskan ut att gå i uppfyllelse – han kan troligen samla ihop 61 mandat för att bilda regering.

Det är femte gången på mindre än fyra år som Israel går till val, och även om tre vallokalsundersökningar pekar mot en vinst för högerblocket, är utgången långt från säker, framhåller Anders Persson, Israelkännare och statsvetare vid Linnéuniversitetet.

– En regering med 61 eller 62 mandat är en tunn regering med svag majoritet, konstaterar han.

Den stora vinnaren

Det som man dock kan säga med säkerhet är en sak: den kontroversielle knessetledamoten Itamar Ben-Gvir, ledare för nationalistiska partiet Otzma Yehudit (på svenska ungefär "Judisk makt"), är den stora vinnaren, enligt Persson.

Religiös sionism, partigruppen som Otzma Yehudit har gått till val med, mer än fördubblar sina mandat och har nu 14–15 platser.

Itamar Ben-Gvir har bland annat dömts för att ha stöttat en terrororganisation och sagt att arabiska medborgare som inte är "lojala" med Israel bör utvisas.

Netanyahu har lovat Ben-Gvir en ministerpost vid seger. Själv säger han att han kräver att bli minister med ansvar för allmän säkerhet, vilket innebär bland annat ansvar för landets poliser som han vid upprepade tillfällen uppmanat till att skjuta demonstrerande palestinier.

– Han har själv regelbundet dykt upp beväpnad och viftat med vapen på demonstrationer, säger Persson.

Kan söka samarbete

Valet utlöstes efter att nuvarande regering, som kom till makten i juni 2021 med en brokig skara av åtta partier, i somras föll isär. Till skillnad från den koalitionen har Netanyahu ett enat block högerpartier bakom sig. Men det finns anledning att tro att han trots det kommer att sträcka ut en hand till oppositionella partier om han vinner. Att bilda regering med den ultrahöger som Ben-Gvir tillhör kommer troligtvis innebära utrikespolitiska problem.

Persson framhåller också att det inte är givet att Netanyahu får ihop en regering även om blocket får en majoritet.

– Det är och förblir ett svårt politiskt läge i Israel. I dagsläget finns ingen tydlig majoritet.

Högt valdeltagande

Valet lockade också rekordmånga väljare. Två timmar innan vallokalerna stängde var valdeltagandet vid den tiden på dygnet det högsta sedan 1999, 66,3 procent. Det är en ökning med över 5 procentenheter jämfört med det senaste valet i mars 2021, enligt landets centrala valkommitté.

Persson säger att högerblocket antagligen lyckats mobilisera sina anhängare.

– Deras kampanj har väldigt mycket gått ut på att just få ut sina egna väljare. Ben-Gvirs framgångar har säkert bidragit till att det blir ett högt valdeltagande.

Företrädare för USA:s regering har redan varnat för att samarbetet skulle försämra relationerna mellan de två allierade länderna. Även Förenade arabemiraten, som normaliserade relationen med Israel under det så kallade Abrahamavtalet 2020, har flaggat för att extremister i regeringsposition kan skada den nyfunna vänskapen.

– Netanyahu kommer nog att söka en bredare koalition för att minska deras inflytande, men det är inte säkert att han lyckas, säger Persson.